Some kinda Magica

Jag ska ju på bröllop i helgen, och inte vilket bröllop som helst utan ett Rockwedding! Jag har egentligen inte haft några klädfarhågor alls inför detta, jag visste tämligen direkt vilken klänning det skulle bli, en klänning som blott alltför sällan får lufta sig ur garderoben, och problemet var egentligen vilka accessoarer som skulle bli till? Det löste jag med ett par strumpbyxor som skulle gjort Pipp L stolt samt Mumlans 14 cm klackar. Det är bara ett problem.

Jag ser inte alls rockig ut. Jag ser ut som Magica de Hex.

 

Nu ska man ju visserligen inte överglänsa bruden på bröllop, men den möjligheten är obefintlig i vilket fall, här pratar vi tjejen som lägger ut en bild på sig själv febrig iklädd Onepiece och fortfarande är snygg liksom *Visst måste man bara hata henne?? Säg inget:-P*, här gällde det bara att åtminstone inte vara så anskrämlig så man förstör eventuella foton.... Magica de Hex alltså. Joråsåatt.

 

F ö tror jag att jag just spräckte ena högtalaren i Pimpmobilen på vägen hit... lyckligtvis är detta Pimpmobilens sista dag innan vinteridet- from i morrn och vinterdäckstvång *eller snarare att 1:e december får man faaaaaen i mig ge sig med att chansa på att sommardäck funkar en morgon till. Det är att utmana ödet!!* och Dr Evil är ute och provkör vad som kan bli nästa familjebil. Men säga vad man vill om Audi, den är snabb och säker och tyskarna vet vad de gör och blablabla, men Audi är inte så jävvla rockig den heller? Det är lite vi-vill-sticka-ut-och-köper-inte-en-volvo-men-egentligen-är-vi-lika-mycket-svensson-för-det över Audi? Jag gillar Pimpmobil. Och Fiat Panda. Och Toyota Aygo. Och Forrrrd Ka. Men nu är det ju bara att inse att det är en för liten bil för oss..... till och med den förra fricking BMW 130 var ju för liten för oss, så nu är det kombi som gäller. Vad bra att jag kommer till den insikten NU- snart 40 år gammal och med två barn som är närme att flytta hemifrån än att börja lekis?

 

Nu ska jag åka till jobbet (eller ja.... när nån läser är jag redan på jobbet. Posta inlägg i förtid you know!) och genomlida dagen och förhoppningsvis hinna både boka klipptid samt köpa hårfärg idag. Klart jag kommer hinna det! Tssss- det vet väl alla att dygnet har 36 timmar?

Oh Dear

Men förresten! Jag har fyndat i helgen- den här tröjan kan ju göra vem som helst på bättre humör det funkar varje gång jag sneglar nedåt magen faktiskt=)

Ska det gå åt helvete så gör det med musik!

- Jo det är så här att min käke känns som efter en rond mot Paolo Roberto och munnen smakar som att jag hånglat med ett roadkill, jag tror inte det är helt ok faktiskt? Och jag har feber och vill bara slå nån på käften hela tiden?
-Nej, du har nog fått en inflammation i käken. Du får åka till akuten.
- Eeeeeh... om det är är alternativet att åka till akuten när det ändå resulterar i att jag hamnar hos dig eftersom det är du som har jourtiden men jag tydligen inte kan åka direkt till dig nu, kan jag inte äta typ en miljon värktabletter och gnälla huvudet av min stackars man om hur otroligt synd det är om mig- en dag mer eller mindre av den varan liksom?- och så hänga på låset hos er i morrn istället?
- Ja du kan ju alltid ringa i morrn om en akuttid.
- Meeen hur dags börjar ni?
- Telefontiden är klockan åtta.
- Men hur dags BÖRJAR ni?
- Vi är här kvart över sju. Men då svarar vi inte i telefon.

*that´s AAAAAAAAALL I need to know. Gissa vart jag är på väg? Mohahahahaha. Jag tänker barrikadera deras tröskel och hota med feta Expressen-rubriker om de inte släpper in mig "döende dvärg nekades vård- dog på Käkklinikens trappa vridandes i svåra plågor"*

Och Molla ska flytta till sin pappa för där kommer hon faktiskt vakna på morgonen ändå, det är lättare där, och hon kommer säkert sluta ljuga om allting och göra sina läxor bara sådär och pappa och bimbo kommer aaaaaa-ha-aldrig mer separera, de har det faktiskt BRA tillsammans nu (till skillnad från de andra fjorton gånger de separerat. Fjorton. Sug på den ni! Var det nån som trodde att de hade lite problem i sitt förhållande finns det ju alltid nån som är värre....) och hon är 12 så jag kan bara stå bredvid och titta på, eller lyssna när hennes storasyster vädjar om att hon sabbar hela sitt slutbetyg och därmed sitt liv (samma storasyster som skulle bli omhändertagen av soc för hon hade 53% frånvaro i skolan.... när det visade sig att 50% var hos X-man och 3 % hos mig fick jag en månad på mig att vända det genom att hon bara bodde hos mig på heltid. Idag har Mumlan toppbetyg och inget skolk. No further comment) Men det blir nog bra det där. Som sagt, det är verkligen mycket mycket mindre tjat hemma hos pappa, det har hon faktiskt helt rätt i!

Och jag har leverans på jobbet idag och det sista som hände i fredags var att allting gick åt helvete mer än vad det var innan. Varför jag inte jobbade i helgen? Jomen jag var ju på konferens med mitt konsultbolag. Viktigt att man bondar vet ni. Jag gick och la mig kvart över tio. Obondad så det räckte. Och definitivt ohånglad, om man inte räknar med roadkillen. Jag hade föredragit att vara hemma i min egen säng och vara ohånglad med Dr Evil istället.

Men annars är det bra. Trevlig måndag på er! Soundtrack of the day:

Gil Scott-Heron – Me And The Devil

She´s got a bratwurst and she´s not afraid to use it

Morgonstund har cement i mun. Typ. Jag har ätit, bäddat och packat. Efter fyra timmars brinnande inferno på jobbet ska jag nämligen på konferens i eftermiddag? Vi ska äta gott, umgås, ha mysigt och bada badtunna utomhus. Uppmaningen "ta med badkläder, en varm mössa och ett glatt humör" har jag minst sagt tagit med en nypa salt.....

Så om nån läser i tidningen att "Fet medelålders dvärgkvinna löpte amok i bar på spaanläggning. Länsade whiskeyförrådet redan kl 16 och sågs senast viftandes med en hel salami vråla Ni tar mig aldrig levande era jävvlar! Sisten i akvariet är en tunnis!!! Kvinnan bedöms vara utarbetad och farlig för omgivningen. Försök inte ta ifrån henne salamin på egen hand" så var det absolut inte jag. Alltså en kompis till mig... Ni vet. Typ.

Hur man lättar upp stämningen med små medel

Trots Odd Mollas små egenheter, är hon faktiskt ofta väldigt smidig att ha att göra med? Tänk er följande scenario: familjen ska ha ny bil. Dr Evil har nosat fram en. Lägg märke till att bilen vi provkör är en BMW 320, komfortpaket, extrautrustning, visserligen tråkgrå men i bra skick, -09 och inte alltför många mil. Vi pratar INTE Nissan Micra där man ser vägbanan genom plåten inkilad mellan en truck och ett kylskåp på "Hederlige Harrys AB- din bilnasare i etern" ruled by den lokale skrotnissen. Vi pratar helt ok bil här, en bil som med största säkerhet komma rulla säkert i minst 10 000 mil till utan större problem.

 

Odd Molla: - Jag HATAR den här bilen! Den är asful! Den är obekväm! Asså man sitter som en EKORRE i den här bilen! Jag vill INTE ha den här, den ä faaaan ASAPINSAM!! Jag vägrar följa med nånstans om vi köper den här bilen. Jag vill ha genomskinligt tak för det har min pappa!!! *här sa den diplomatiska mamman INTE nånting om att "det är minsann inte det enda som är genomskinligt hos din pappa, det är likadant med hans lögner, hans personlighet och hans CV"..... sån är inte mamman.* DEN ÄR OBEKVÄM JUUUUUU!

Mamman: OK, men om du får en filt i fuskpäls från fucking HM för 399:- då att lägga i baksätet?

*tystnad*

*kvitter*

Odd Molla:- OK! *glatt flin, övergår till att berätta om nån heeeelt sanslöst pinsam anekdot från skolan*

Det blir inget rouge idag....

Igår opererade jag ut en tand. Inte min favoritsyssla, men det har varit så jävvligt på jobbet sista veckan att jag faktiskt såg fram emot en dag därifrån! Och bra gick det med, det var tydligen en hyfsat lindrig tand för det blev en tusenlapp billigare och tog bara drygt 2 timmar allt som allt. Jag svimmade inte, grät inte *inte ens när tandsköterskan klappade till mig för hon trodde ATT jag hade svimmat* och enda kvarvarande effekten nu är att det gör lite ont, mitt öra ärfortfarande bedövat så jag hoppas jag slipper telefonmöten idag och jag har lite svårt att prata, vilket min omgivning lär gilla....

Tröstade min smärtande mun med ett par Please-jeans från Perlan Living. Det har jag banne mig velat ha ett par sen jag såg dem på undersköna Johanssonskan för.... ett år sen? För det är jag värd. Så det så.

Mot arbetet. Jippi! Eller nåt.

Eeeeeey brossan!

Det FINNS fler fönster i lägenheten. Men det är ju det här med tillgång och efterfrågan samt personliga rekommendationer- om brorsan gillar just det HÄR fönstret måste ju det vara bäst, eller hur?

Published with Blogger-droid v1.7.4

Håller mig på min kant

Har en f d kollega som är känd för två saker: sitt humör och sin besatthet vid cykling *en kvalificerad gissning är att han blivit av med körkortet så många gånger att han MÅSTE cykla och av stolthet har gjort det till en sport istället, men det är bara en teori* I morse när jag klev upp var faktiskt min första känsla att jag var fruktansvärt förbannad, och på väg till jobbet med mina små dvärgben pinnande i rasande trampfart, kom jag att tänka på ett av hans klockrena oneliners: Anger management hämmar både kreativitet och cykelfart- sån skit håller vi oss ifrån!

 

Idag ska jag hålla mig på min kant på jobbet. Det kan bita mig i svansen efteråt annars. Men effektiv blir jag i såna här läget, det är ju alltid nåt! Mumford&Sons i lurarna, finkaffe i koppen, nya snygga skor på fötterna och en tillförsikt om att det snart är helg. Dock: hotet om om vad jag ska göra med klämkäcka kommentarer om kakel kvarstår. Ba så ni vet=) 

Men kvällen slutade fantastiskt

Fantastiskt vin, fantastisk ost och ännu fantastiskare vänner.

Kan det bli bättre liksom?

Published with Blogger-droid v1.7.4

Stort gäsp

Klockan är snart halv åtta. Jag har åkt tåg sen klockan sex och jobbat lika länge. Överlever jag den här dagen överlever jag allt:-) Det finns en viss charm, om än udda sådan, i vetskapen i att man riskerar att bli kroppsvisiterad på jobbet liksom? *fenomenet. Inte upplevelsen. Men det är ju inte direkt en vanlig dag vid skrivbordet iaf? Och nej. Jag har klarat mig hittills. Måste bero på min ärliga uppsyn... *

Rättelse: överlever jag fram till efter 9:e november överlever jag allt. Satnam hakuna. Hör jag en enda till säga " å så kör vi så det ryker ända in i kaklet" nitar jag den jäveln dock.

Skickat från min HTC

Vitt, fräscht och luftigt. VIsst renoveringsbehov föreligger dock

Var intill döden trött igår.... Jag brukar ha ungefär 38 trådar igång samtidigt med saker att göra, men igår tog jag metodiskt en sak i taget och typ.... tre av dem bara. Laga mat, städa undan disk, sätta mig i soffan, punkt. Sen somnade jag. Mer sällskaplig än så var jag inte.

 

Är det bara jag som blir trött när det är kallt? Jag har inget emot kyla- tvärtom, och hösten är min favoritårstid, men jag märker en markant skillnad dagar när man felbedömt temperaturen och varit för tunt klädd, alternativt den veckan som klimatanläggningen pajat på kontoret och vi hade 17 grader, då är jag så trött så jag nästan stupar när jag kommer hem! Där vi f ö också har en arktisk kyla att tampas med.... vi har faktiskt anmält intresse för en annan lägenhet, en stor, svindyr gammal fin lägenhet med högt i tak och två toaletter i ett gammalt regemente, och vi är ganska högt upp i kön- precis såpass högt att vi NÄSTAN kan få den, men inte kommer att få den. Frustrerande va? Och nej, jag är inte pessimist- är det nåt som utmärker mig och som driver min man till vansinne ibland är det att jag är optimist på gränsen till vanvettigt våghalsig, men det här känns inte som att det kommer gå vägen. Tyvärr. Å andra sidan kan man pessimism i det här fallet bero på att jag faktiskt gillar vårt nuvarande plejs? Trots korridorhall, bara en toalett *som dessutom är lägenhetens enda badrum- japp gott folk, vi har EN toalettstol och EN dusch och dessa är placerade i ETT och samma rum, men vi har TVÅ tonåringar. Få ihop den ekvationen om ni kan?* trasiga tapeter, trasiga golv, minimal balkong (men andra lägenheten har INGEN balkong- det och priset är faktiskt ett stort minus) och minimal överhuvudtaget så gillar jag den och jag brukar sätta minus mot plusen:

 

Öppen spis *som inte går att elda i men hey- då slipper man sotdammsugningen också!*

Förhållandevis stort kök för att vara en lägenhet

Väldigt central, men fortfarande skog utanför- mer natur nu än när vi bodde i fruktade förorten (brrrr.... dit vill vi ALDRIG mer!)

Jättebillig- då har vi råd med en sommarstuga också! Och så billig parkering på det, och fri parkering på gatan

Nära till mataffärer och den lokale pizzasmackaren

Inga barnfamiljer mer än vi i huset- ja jag har barn själv, men det gör väl inte mig mer tolerant mot skrikande ungar som åker bobbycar mitt i natten- ett vanligt problem i lägenhet- än nån annan?

En bra cykelkällare

 

Ni ser? Jag har redan tagit farväl till den andra lägenheten i huvudet.... dessutom måste vi, förutom alla andra flyttkostnader, tapetsera om hela vår nuvarande lägenhet innan vi flyttar. OCh vi kan inte tapetsera..... bara den lilla detaljer kommer få mig att bo kvar till jag och Dr Evil blir pensionärer *och vid det laget kommer ju dessutom lägenheten att vara lagom stor med!*

 

- Varför vi inte skaffar barn? Ja ärligt talat får de inte plats i vår lägenhet som vi är för lata och snåla för att flytta ifrån. Och så kan vi inte enas om en ny bil heller.

Fars dag

Dr Evil är en tålig varelse. Han kan leva med att han inte längre har nåt liv, att hans träningskalender havererat, att han alltid har sista tjing på hushållet enda badrum, att hela hans lön numera går åt till att mätta två aaaaasaahungriga tonåringar, men när de tog bort Champions League-matcherna från vårt kanalutbud, då kan jag svära på att han blev tårögd. Mannen som aldrig annars höjer rösten, som på sin höjd kommer med en spetsig kommentar vid tillfällen när jag är beredd att köra näven genom en fönsterruta, stod och vrålade i sovrummet; men era jävla SVIIIIIIIN!!!! Det tog mig ett tag att fatta vad som var på g kan jag säga=) Så den självskriva presenten på Fars dag var ett storpaket tv-kanaler. Glammigt va? Vi ska utvärdera och se hur det funkar, så får vi slå på storsläggan och beställa på riktigt sen....

Min egen pappa firar vi inte *om inte min morbida yngsta dotter som är dödsfixerad vill till graven vill säga. Själv tycker jag det är obehagligt att gå dit- det blir liksom så väldigt uppenbart för mig att han inte finns, att han saknas och att det är orättvist?* och min styvfar vet jag inte riktigt vad han har för planer, jag får kolla om han vill bli firad.

Och så den bästa betyg en bonuspappa kan få, från en trulig tonåring som inte sett de bästa sidorna i den här världen av hur pappor fungerar.... Grattis grattis då Dr Evil... du är den bästa fader man kan ha. Den ironiska tonen till trots var det ord från hjärtat, och de tog på samma ställe hos bonuspappan.

Grattis på pappors dag min kära. Det må inte vara nåt dna inblandat, men det är du som läser läxor, du som finns i vardagen, du som går på föräldramöten, du som står ut med evinnerliga diskussioner om vad man får och inte får, du som tar semester för att åka till röntgen i grannstäder med misstänkta armbrott, du som är hemma när karriärmamman gonar på hotell, du som lagar cyklar och du som bär frukostbrickan på födelsedagar. Du är den bästa pappan mina barn har!

Vem är du?

Idag är jag bättre. Jag letar skor *men datorn kraschade så alla öppna flikar jag hade med förslag försvann.... morr....* plockar hemma och funderar på att baka saffransskorpor. Dessutom tänkte jag bara vara- ett ganska ovanligt upplägg för min del? Dvs efter att jag städat, bakat, varit och tränat *jomen jag hittade ett ganska milt pass jag tänkte testa? Blir tokig av att bara vara fööööör mycket liksom=)*

Vad gör ni idag? Ser fram emot fredagskvällen? Sitter med rynkade pannor begravda i jobb? Har en ledig dag men ska jobba i helgen? Är mammalediga eller arbetslösa? Sitter på ett tåg? Jag blir ibland lite nyfiken på vilka ni är som är härinne- kan ni inte berätta? Jag trooooor att de flesta som är här är dels folk jag faktiskt känner, och dels de bloggar jag själv är inne på och kommenterar, men jag vet ju inte? Det är ungefär 50 träffar om dagen här, blygsamt för storbloggarna men stort för mig, jag har så himla svårt att se att alla ni fina verkligen är intresserade av vad jag gör, tycker och upplever!

Kan ni inte presentera er lite kort? Eller bara lämna en kommentar med länk till egen blogg? Jag är så himla nyfiken.

Inte idag

Idag är jag ynklig med filt, Fringe och ingefärste. Återkommer!

Vinterljus

I böcker, företrädesvis chicklits, köper alltid huvudpersonerna alltid färdiglagat från en delikatessbutik, och det är alltid stans bästa och den ligger oftast på Östermalm, och de gör det alltid i sista minuten på nyårsafton- och ingenting är slut och det är aldrig kö? WTF liksom? Jag kan inte ens ta mig in i stans bästa ostbutik i min lilla stad en vecka före julafton utan att det är kö långt ut på gatan. Och jag skämtar inte.

 

Min stad ja... jag brukar ofta fundera på om man inte skulle flytta. Det skulle ge bättre jobbmöjligheter för Dr Evil och det skulle vara en nystart för hela familjen. Ofta tänker jag det här på våren eller sommaren. Hösten däremot- jag verkligen älskar, älskar, ÄLSKAR min stad på sena hösten och vintern! Den är otroligt vacker då, det är ett eget speciellt ljus, ljusdekorationer överallt och vi måste banne mig ha Sveriges mest smakfulla butikfönsterdekoratörer!! Ofta när jag går i andra städer kan jag gå förbi skyltfönster och nästan fnissa till lite, det är bara too much oftast? Men inte här. Nästan alla butiker har en perfekt avvägning och en snygg sammansättning i sina fönster. Och där andra städer satsar på blomster, nya torg, statyer och offentliga rum, satsar min stad på ljusdekorationer. Och det är så FINT!

 

Jag tror vi bor kvar. Alternativt skaffar oss en sommarstad. Men vintern vill jag vara här.

Jaha, so yet another tisdag....

Några reflektioner så här dags in på dagen..... 

1. Minimarket-wedges är dödligt snygga, men det känns banne mig som att ha två vänsterskor (eller höger med för den delen. Jag är inte den som är den!) på sig!
2. Bilsäte med minnesfunktion- om jag hade en bil med det skulle jag aldrig, aldrig nånsin i hela mitt liv önska mig nånting mer igen. Ever. Typ. Ish.
3. Det borde verkligen finnas en GI-glögg.

Hur man är en usel sambo del 3

Efter att andäktigt dragit ut på morgonens sminkning  så mycket det bara gick tog ljudboken jag lyssnat på non-stop i typ en vecka *enligt Aftonbladet kan det vara ett tecken på otrohet när din partner drar sig undan med mobil eller dator- i min stackars partners fall handlar det inte om otrohet, utan helt enkelt en sambo som tar med sig mobilen in på toa för att lyssna på ljudbok! Detta är alltså del 3 i min följetong om "hur man är en riktigt, riktigt dålig sambo"* mitt i cykelturen till jobbet. Fan. Som alltid när en riktigt, riktigt bra bok tar slut uppstår ett tomrum? Och den här var bra- Två gånger är en vana av Denise Rudberg. Rekommenderas varmt. Inte lika stort fokus på yta, varumärken och de rätta människorna som hennes tidigare böcker varit, och kanske en inkörsport för alla de som tidigare dissat hennes böcker; för mig har hon sen bok 1, Väninnan, varit en av mina allra största favoriter.

 

Annars har helgen bjudit på oändliga frestelser i form av svärmors kakfat, svärmors mat, svärmors efterrätter och absolut ingen som helst motion pga envis ryggvärk. Eller ja, jag tror faktiskt ryggen börjar bli såpass i form att den borde utsättas för ett afropass den här veckan! Och jag önskar självklart att jag kunde delge er att jag naturligtvis tackade nej till alla svärmors frestelser, men ack nej... jag föll för dem allihop.

 

Idag är det dock ny vecka och matsedeln ser ut som följer:

 

Måndag:  Wok med grilloumi och fullkornsnudlar- ni har väl inte glömt att det är Meatfree Monday?

Tisdag: Lasagnette till barnen och moussaka till mig- den blev inte av förra veckan då köttfärsen inte tinat när jag stod idiothungrig och skulle börja laga mat!

Onsdag: Blomkålsgratäng och lammkorv

Torsdag: Kyckling med rosépeppar och ädelost

Fredag: Indonesisk räkgryta

Lördag: Ingen aning, vi är troligen bortbjudna

Söndag: Älgfärslimpa med fetaost/fänkål/saffrangratäng

Hur man får sitt eget lilla krypin

Nej kära vänner- det blir ICKE nån bild på gardinerna! De var så fula så när jag bad Mumlan på ren chansning "kan inte du ta ner gardinen, jag tänkte skicka tillbaka dem" hann jag inte ens in i rummet innan hon redan stod på en stol och plockade ner dem från stången tillsammans med ett "tack och lov. De var VERKLIGEN inte snygga mamma!".... istället åkte vi till IKEA och köpte en stor, rund, röd långhårig ryamatta. Precis vad man behöver i ett pyttelitet kök va? Vad ger ni mattan i överlevnad? En månad?

 

Idag konstaterar vi att det kommer stort besök till kontoret, vilket innebär att kön till de tre toaletterna kommer bli för mäktig för att jag ska gå dit på hela dagen, att Levis 501 INTE passar på korta tjocka människor det minsta, att kn*llrufs *ett fejkat. Jag somnade med öppen dreglande snarkande mun på spikmattan klockan 22 igårkväll- roligare än så har vi det inte hemma hos oss, se föregående inlägg om hur man är en dålig sambo* med tillräckligt med Dustit och spray faktiskt blir en riktigt cool 80-talsfrippa alá Howard Jones om nu någon minns honom, samt att jag nånstans mellan hemmet, däckfirman och kontoret tappat bort min vitkålssallad och nyckelknippa. Förhoppningsvis- för nycklarnas del- ligger den i bilen halvvägs till Dr Evils jobb. Förhoppningsvis- för vitkålssalladens och därmed Dr Evils del- ligger den nånstans på en trottoar.

 

Btw, apropå toakön, har jag och de tre andra flickorna-av 40 anställda- på kontoret en plan.... vi har ingen egen toalett, och det är faktiskt lite magstarkt av oss att bara sno åt oss en enbart utifrån att vi är kvinnor när vi bara utgör 10% av personalstyrkan. Så vi tänkte istället pimpa en av toaletterna med blommor, rosa handdukar och lite mys- vilket INTE kommer få jag-har-inga-problem-med-att-göra-det-stora-på-kontoret-ingenjörerna att avstå från att kliva in och grisa ner där, slänga papper överallt och kissa bredvid. Dock, pricken över I:et, så sofistikerat så det bara finns inte.... Vi ska sätta upp en almanacka där inne, och inte vilket almanacka som helst, inte med nakna brandmän, kattungar eller ens Twilight-tema, utan mycket, mycket bättre än så: vi ska sätta upp en helt vanliga almanacka och skriva ordet "mens" på den. Sen ska vi skriva märkliga små symboler varsin tidpunkt i månaden! På våra fika- och lunchraster pratar vi ständigt och obehindrat smittkoppor, barnbajs, top-tio-på hur man bäst dödar någon och kommer undan med det, zombies v/s vampyrer, coolaste och kladdigaste kontorsbuset, flamsäkra underkläder, etc, etc (samt icke att förglömma död kod, skojiga buggar, tv-spel, det-här.borde-man-göra-en-app-av) men det i särklass enda som kan få pojkarna att besvärat tystna och anse ett samtalsämne vara olämpligt bland folk är ordet "menstraution". Det dödar ALLT! Så ja- den toaletten kommer vi definitivt få för oss själva!

 

Det var allt. Thank you for listening, over and out....

Heminredningen Gud glömde

Jag köpte och satte upp nya gardiner igår. Det blev verkligen jättebra! Det blev sådär himla fint så man tänkte "åååå vad mysigt! Jag skulle ha lite sidenblommor till det här med, i vita glaserade krukor? Och kanske ett omtag i spets, och en virkad duk i pastellfärger? Jag VET- en bullig ljusstake i glas med med fina ljus som kan stå och damma igen, undras om man fortfarande kan köpa mintgröna, och så natligtvis ljusmanchetter i samma färger som sidenblommorna?"

 

Brrrr.... jag säger bara det. Brrrrr. I kväll ska de ner igen- jag har faen i mig drömt mardrömmar inatt om att Sue Ellen från Dallas jagade mig med en martini i högsta hugg, ackompenjerad av Jacob Dahlin, Susanne Lanefeldt och Cia Berg!

Krispaket till Odd Molla

Odd Molla uundrade om det här med Grekland.... Dr Evil förklarade det hela med "om du tänker dig att Grekland är som vår familj, där jag och mamma tjänar pengar och Mumlan har också pengar, men du har inga, då får vi kanske hjälpa dig med ett krispaket!"

Odd Molla lutar sig över bordet och stirrar Dr Evil hypnotiskt in i ögonen och säger med lugn, sövande stämma:

- Jag har inga pengar. Ge mig ett krispaket!

Spikmatta- jodåsåatt

En bra sambo är glad och pigg när hennes älskade kommer hem och har maten på bordet. Eller nja. Det är väl inget krav egentligen, men hyfsat så brukar det vara hemma hos oss.*minus glad och pigg då.... och nej. Jag är inte förtryckt. Jag kommer bara hem en timme tidigare än Dr Evil oftast samt är, kanske inte bättre men ofantligt mycket snabbare på att laga mat.* Igår fick stackars Dr Evil inget av någondera. Han fick en väldigt sur, trött, grinig, förvirrad *fråga mig inte. Jag blir rätt dum i huvudet när jag har ont av nån anledning* fru som låg på spikmatta och dravlade en massa strunt- innan hon somnade. På spikmattan. Jag hade åtminstone varnat honom så han hann åka till McDonalds. Barnen fick dock mat- ärtor, buljong, creme fraiche, mixer. Molla tittade oroligt på min yrsliga uppsyn och frågade misstänksamt "mamma, den här maten är väl inte komplicerad att göra va?" 

 

Jag vet inte ens vad jag gjort? Och det är inget klassiskt ont i ryggen heller, det känns mer som träningsvärk kombinerat med solsveda, fast själva solsvedan sitter inne i kroppen. Sen gör det ont ända när på benen, så när jag petar på mina ben gör de ont, men jag känner inte av det rent allmänt. Jaja. Jag tycker som vanligt när jag har ont att jag får alldeles för lite uppmärksamhet och medlidande- nog tur för Dr Evil att jag sällan blir sjuk på riktigt, med tanke på hur eländigt krävande manlig jag blir av en vanlig förkylning.... Och spikmattan? Ja, det är helt enkelt så att det gör ondare så jag tänker på nåt annat, och efter ett tag ökar blodgenomströmning (tror jag. har jag hört. typ.) så det faktiskt känns bättre och sen blir jag ofantligt trött och somnar.

 

Idag ska jag inte somna. Idag ska jag jobba- hepp!