Gott Nytt år alla Queens of fucking everything där ute!

Såhär de sista skälvande timmarna kan det ju vara på sin plats att begrunda vad som varit.... Så här har mitt år sett ut- typ.

Februari: startar bloggen. Åker till Stockholm med Mumlan och upplever därmed min enda icke-försenade-SJ-resa för i år, mitt i värsta tågkaoset, Odd Molla lär sig yoga och det är förbannat mycket snö.

Mars: söker en hysterisk massa jobb, hittar den ultimata majonäsförpackningen, bakar lussekatter, begraver en barndomsvän, köpte mitt livs första promenadskor- trots åtskilliga tillryggalagda mil bakom mig- och vann guldringar samt fick en blus i present jag letat land och rike runt efter från ingen mindre än Kappahls egen höjdare Carina Ladow!

April: fyllde 37 år och fick en spellista i present av Mumlan, gick en jäffla massa kurser och bakade ännu mera bröd, nätade in balkongen och vinkade därifrån farväl till en liten brorsdotter som aldrig fick se solen, gick en minnesvärd stadstur med Odd Molla, köpte träskor och fick massor av träningsvärk av kettlebells.

Maj: köper dammsugare, häller ut en flaska Clean i min handväska på tåget, åt dra¨-åt-helvet-lunch med mitt gamla jobb, mutade Odd Molla med en hamster för att hon skulle byta skola, drog till Riga med Dr Evil utan barn och fick DJÄVULSK skoskav, men grät mer över att the Stigs hemligs identitet röjdes.

Juni: åt vattenmelon, köpte bikini, gick med i lottakåren och målade sommarstuga. Drack folköl ensam i en park, skaffade mig en naprapat, lagade Pimpmobilen, lagade våfflor ute och firade en vacker elvaårig dotter.

Juli: sträcklyssnade på Twilight, testade mitt livs första fejknaglar, plockade mängder av hallon, badade massor i Den Flygande Holländarens nya pool, råkade ut för mitt livs värsta bakfylla ever och fick nytt jobb

Augusti: blev positivt överraskad av Gotland och skulle gärna åka dit igen, fick en rejäl rivstart på mitt nya jobb, brände massor av pengar på shopping och drack äkta rysk vodka.

September: bakade pepparkakskladdkaka, ville flytta och grät över mina tillkortakommanden som mamma och Odd Molla i allmänhet, fick uttrycket Ny dag~Ny paj myntat för mig av Blond Beauty, upptäckte att jag shoppar så mycket att jag kan mitt OCR-nummer hos HM utantill, blev sjuk och åkte båt till jobbet.

Oktober: firade min stora fjortisdotter, slickade på mitt lånekort, hatade fula vidriga ungar i Mollas klass som stal hennes saker, bråkade med Dr Evil om kaffebryggare, fick elchocker i skinkan, gick på STCC och blev rädd att mina barn skulle vilja bli gridgirls när de blev stora.

November: började dagspendla och råkade ut för fenomenet pendlingmaffia, tränade min 666:e dag med Wii Fit (nej, inte i följd...), lämnade ut mig själv med ett antal Dagens Sanning, var på bloggträff och träffade coola människor, jäste bröd ner i mina blomkrukor och insåg att det faktiskt är min svärmors fel att jag går upp i vikt och läste "Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann" och garvade ihjäl mig.

December: färgade bitar av mitt hår orange, insåg att jag måste börja löpträna för att kunna vara lotta- men nöjde mig tillsvidare med att bli redaktör för nyhetsbulletinen tills jag tränat upp flåset- och bokade in militär grundkurs i mars (håll tummarna för att min chef inte läser det här, jag kan ha glömt att nämna den lilla detaljen), avverkade stegräknare på löpande ban, fick jobbiga besked och terapikokade knäck och fick massor av muminmuggar i julklapp.

Ett gott nytt år önskar jag er alla mina fina, fantastiska stöttande bloggläsare. Häng med mig in i 2011 *jag har faktiskt funderat ut ett litet tema* EN STOR FLÄSKIG KRAM TILL ER ALLA!!! Och framför allt har ni lärt mig en sak: vet ni hur många queens det finns därute? Fantastiska, starka vackra kvinnor med helt vanliga liv och otroliga livsöden? Jag kommer fortsätta följa er, var så säker!

Petitesser?

Jag har noggrant och väl tackat Dr Evil för mitt fina halsband. I morse mötte jag honom i dörröppningen i färd med att dammsuga, och passade på att klämma lite på honom samt deklamera en liten kärleksdikt (kanske aningen inspirerad av mitt halsband):
Du ä mitt norr, mitt syd, mitt öst och mitt väst- du ä ta mig faaaen bäst!

Dr Evil tittar tillbaka- som sagt med dammsugaren i högsta hugg- och deklamerar tillbaka: Du är MITT norr, syd, öst och väst, och det är banne mig efter dig jag städar mest!

Ibland tycker jag den där onde doktorn hänger upp sig på småsaker?

GOTT NYTT ÅR! Må 20100 bli the year of the Queen!

Dum? Jag?

Ibland betvivlar jag mina mentala förmågor.... Har suttit och testat hela dagen på en dator med sex-6- skärmar. På det hade jag min lilla laptop i knäet som jag satt och antecknade med. GISSA hur många gånger jag satt och svor över att varken tangemtbordet eller musen fungerade till laptopen? Vilket ju inte var så förvånande eftersom de var inkopplade till den andra datorn... Vet ni hur många fönster man kan klicka upp när man har sex skärmar? Vet ni hur många fönster man kan tappa bort? Eftersom jag dessutom är flikmänniska hade jag dessutom minst fyra flikar i varje fönster.... jag fick lägga ner. Blev yr i huvudet och dagdrömde mig lite istället.

På vägen hem sitter jag och lyssnar på radio i jobbmobben och surfar på hemmobben, och kommer väl på att jag ska ringa lite när jag nu har tid över. Kontrollera att det är headsetet som sitter i och inte vanliga lurar- den gubben har jag nämligen råkat ut för och man går väl inte på samma nit två gånger heller? Bah, vem tar ni mig för liksom?

Blir ytterst förgrymmad när headsetet inte funkar! Vrålar hallå ett par gånger och ringer sen upp igen. Funkar inte. Upprepar igen utan resultat.
Ringer upp en tredje gång- och inser att headsetet ju inte är kopplat till den telefonen jag ringer med!  

Man kan ju tycka att jag borde snappat ledtråden att radion var igång hela tiden....
Skickat från min HTC

Asså ja fatta typ inte att han skulle öööh liksom DÖ typ?

Såg i dagens tidning att inte mindre än två stycken åtalade brottslingar åberopar intellektuell oförmåga som ursäkt för sina brott. Att aldrig jag tänkt på det? Man kan alltså komma undan saker med att man är korkad?? Fast det förklarar ju å andra sidan en hel del här i världen=)

Ruuuuuumpaaaaaaaaa

Jajaja. Att gå ut stenhårt med body combat efter ett antal månaders stillasittande på den gröna stolen från Kinnarp ca 3 meter från en välfylld godisskål (iaf senaste månaden- det är INTE bra för karaktären att vara konsult i juletid ska ni veta!) var kanske inte heeeeeelt genomtänkt.....

AJAJAJAJAAAAAJ ruuuuuumpaaaaaaaa.....

Varning

Jag vill varna känsliga läsare: jag är fortfarande ganska låg och det är en gnällvarning utfärdad. Dock tog jag en funderare över vem jag egentligen bloggar för- och det är ju faktiskt för mig själv. Vill man inte läsa så slipper man, men oooooooh vad jag älskar er som hängt kvar och skickat fina hälsningar. Tack söta, rara, varma ni, ni anar inte vad det betyder?

Ang julen citerar jag Skitsyster d y: "Julafton innehöll allt en julafton bör ha...
Familj, respektive (ett tag) God mat, massa julklappar och blåljus. Va mer kan man önska =/" Men min respektive är kvar (och de andra av de respektive jag faktiskt bryr mig om) och blåljusen var nödvändiga och känns nu med lite eftertanke som till och med nåt bra. Vi sopade ihop resterna av tomtebolyckan och fortsatte som om nästan ingenting har hänt- och bevisade återigen att vi trots allt är ett sjujäffla bra team? *och tilläggas bör kanske att vi var nyktra allihop: det var alltså ingen som snapsade och ramlade genom ett glasbord medans barnen snyftade i ett hörn....*

Och jag fick mina MUMINMUGGAR! Dessa är bara ett urplock, jag har såväl Stinky som RÅddjuret och Kärlek.... Sammanlagt 8 härliga Muminmuggar=) Och jag har fina barn och en underbar man, och ett kylskåp som inte är riktigt så fullt med överbliven julmat att jag behöver förtvivla! Eftersom vi ska till svärmor över nyår tar jag en välbehövlig svältkur nu istället för att bibehålla status quo, för att sparka av mig lite ilska och frustration funderar jag även på att dra mig iväg mot body combat idag.

P.S Och en grej till: jag fick mitt efterlängtade Björg-smycke. Min fina onde doktor satte fingret på spiken (eller vad det nu heter..... Glamour-Larsson må vara borta ur mitt liv, men hennes uttryck lever kvar och hon var banne mig värre än Lakritstrollet på att komma med konstiga ordspråk?!) och gav mig den perfekta livskompassen. He is my north, my south, my east and my west, my working week and my sunday rest. Idag och ända in i evigheten- amen!

Men iaf.... viktigt

Fast eeeen grej bara som konstigt (!) nog är större än mitt eget elände just nu.... Musikhjälpen!

Så här gör man: Inled med hur mycket du vill skänka, 50, 100 eller 200 kronor. Skriv sen låt, artist och motivering och skicka till 72 999.

Det är mörkt nu

Det är mörkt nu. Ska samla lite kraft och återkomma inom en tämligen snar framtid.

Vad gör man inte för en syltemacka?

Jag vet att jag ibland kan ha låtit lite avogt inställd till Bruket.... Nu är dock allt förlåtet! Hur, bara hur, skulle man kunna tycka illa om ett ställe vars cafeteria säljer gamla hederliga Skogaholmslimpmackor med sylta på liksom?

 

Hade jag inte supit bort (på nykter mage. Men det är verkligen en klassisk bortsupning till förfarandet så det gills!) min mobil igår hade jag bifogat en bild. Fantastiskt initiativ!

Om jag nånsin byter ut Dr Evil

James Nesbitt. Bara att inse- lööööövs the man! Just nu i The Deep på femman.

Kitty´s back!

Mössa, arktisk kyla och torr inomhusluft på Bruket sätter sina spår- jag ser återigen ut som Kitty Jutbring i skallen! Men det känns ok- jag gillar Kitty! Men idag när jag slet av mig mössan såg jag en av gammeltackornas ögon vidgas när hon såg min lugg....



Jag har mycket hår. Jag har randigt hår. Jag har spretigt hår. Jag har hår som knappt går att tämja överhuvudtaget. För en slätstruken och strikt konsult är mitt hår knappast det optimala.

Å andra sidan är jag dålig på att vara slätstruken.

Ja drack bare hostmedicin me en liten röd triangel på å dä ä inte förbjudet!!

Vi har varit lite dystra på sistone, mest Dr Evil. I min oändliga visdom kom jag på att Chi-San är ju grej of the Day när man är trött och deppig, så det införskaffade han en flaska i söndags. Med hänvisning till tidigare nämnda oändliga visdom köpte jag ingen egen flaska, utan tullar på hans för det är ju billigare, mohahaha....MEN! En liten detalj jag aldrig nånsin tänkt på, och ingen annan heller verkar det som när jag frågar runt, men som Dr Evil upptäckte på ett litet ögonblick eftesom han är yrkesskadad är att det är tämligen mycket alkohol i Chi-San!

 

Det är alltså ingen bra idé att hutta sig en liten på morgonen och sen gå ut och sätta sig i bilen! Kan bli jobbigt till och med: "Det är inte schom du tror konschtapeln... jag har bara schnapschat mig en lilling Chi-Schan!" Man ska ju visserligen bara dricka 15 ml, något jag gör efter en lustig (sådär när jag tänker efter) liten huvudräkning av doseringen på hostmedicin för många år sen och många andra med mig, men lika många häller i sig en skvätt på en höft och då BLIR det faktiskt som en hutt! (Ja drack bare hostmedicin mä en liten röd triangel på å dä ä inte förbjudet för att citera Smala Sussie! Jag var förskräckligt hostig men hade ingen hostmedicin- men det hade ju däremot Mumlan, ett och ett halvt år gammal.... det var alltså ingen stark hostmedicin utan vanlig bäbismedicin. Jag började räkna lite på hennes vikt och min vikt och millilitrar dit och centimeter dit och teskedar och Djävulen och hans släktträd, men kom till slut fram till att ca 40 ml var nog lagom. Eller nåt. Typ. Och 40 ml är ungefär.... hmmm... ett halvt dricksglas kanske? Eller? Vad kan hända- det är ju bara bäbishostmedicin?? Joråsåatt.... det är ingen höjdare att vara ensamstående mamma till en hyperaktiv unge och plösligt upptäcka att tvättstugegolvet anfaller! Som tur var bodde Skitsyster d ä ca 1 km bort och var där på två röda för Mummelpassning. Så i korthet: efter det passar jag mig för överdosering av läkemedel!)

 

Så kära vänner... don´t drink and drive. Stay away from the naturmedicin and nobody gets hurt!

Du är inte död va?

Jag hade en fruktansvärt otäck mardröm inatt. En tjej jag inte pratat med på ett bra tag (i verkligheten. I drömmen var vi såååå tighta, och det var vi ju i verkligheten förr?) försvann, och efter bara ett par timmar hittades "en kropp"- finns det ett värre uttryck??- i ett grustag. Och jag såg den där lilla späda kroppen i en liksäck och jag visste ju att det var hon.... Hennes man var helt förstörd och hennes döttrar för små för att förstå, men den stora flickan frågade hela tiden vart mamma var precis sådär otroligt enerverande tjatigt som bara fyraåringar kan och ingen orkade svara henne.

Och jag har inte lyckats skaka av mig drömmen på hela dagen? Jag var tvungen att lusläsa tidningen i morse för att se att det inte var på riktigt, jag beskrev drömmen för Blond Beauty- ofta kan ju saker bli avdramatiserade om man berättar för nån annan- men det SLÄPPER INTE! Det är som ett sign eller nåt, att jag borde ringa och kolla hur det är med henne?

För det är ju helt normalt, eller hur? "Tjena det är jag. Jag skulle bara kolla att du inte är död? Assååå.... nejdå. Inget särskilt. Kände bara för att ringa så här efter ett par år. Du har inte varit och lattjat runt i några grustag på sistone va?" Eller hur.

Veckomatsedel nu igen

Ok gott folk, medborgare och lösa skarn på slättens gator- samt alla mina fina läsare som vill laga mat den här veckan också.... Vi gör väl ett försök till då med veckomatsedel?

Måndag: Raggmunk/potatisvåfflor (beror på hur stressad jag blir!) och bacon.

Tisdag: Lins- och morotssoppa, varm macka. Eller knäckebröd för den som vill- typ jag.

Onsdag: Ostköttbullar med tomatsås, pasta. En sann favorit!

Torsdag: Fiskschnitzel med klyftpotatis och coleslaw

Fredag: WOHO! Teaterpremiär och julfest med mitt jobb! Mumlan får vara hemma och äta pizza....

Lördag: Stekt kycklingfilé med kall majssås och nudelsallad. Majssås är banne mig godare än man tror?

Söndag: Ryggbiff med rotfruktsgratäng (jag fuskar. Alla andra i familjen gillar Icas horribla färdiga potatisgratäng vilket jag INTE gör, så jag kör på fryst rotfrukts istället. Eller den med blomkål. Mumma!)

Robyn- Master of the Universe

Den här tjejen är så bra så bra så bra att jag ibland bara vill lägga mig ner och dyrka marken hon går på.... och när jag blir yngre vill jag bli som hon.

Slätstruken

Puh... en ganska seg morgon möttes upp av en långpromenad med Yeahnnie, och en mysig fika med tomtelatte och vad som skulle varit en pepparkaksmuffin, men som blev en hallonmuffins. Väl hemma tog jag ett långt bad medan Odd Molla kom på att hon gillade att stryka efter att ha testat på ett lusselinne. Jag satte henne på att stryka min galaklänning som ska premiärköras nästa fredag när mitt jobb bjuder på teaterpremiär, och så slät har nog inget av mina plagg nånsin varit! Och nej... hon eldade inget med strykjärnet utan avverkade snabbt och effektivt en rejäl strykhög! Dock stoppade hon in det fortfarande varma järnet i dess kartong, men Dr Evil hade ögon i nacken och drog ut det igen.... Odd Molla är faktiskt en rejält duktig husalf, och där hennes syster knappt klarar av en vanlig dammsugning utan att lämna hälften kvar i hörnet- asså vaddå, skulle jag ta hallen och köket med alltså, när du sa hela lägenheten trodde jag du menade typ mitt rum och vardagsrummet??- så fullkomligen ÄLSKAR Molla att ta tag i riktigt jävvliga uppdrag som att skura alla luckor, sortera bestickslådor, vika om ett helt linneskåp eller sortera cd-skivor i bokstavsordning/efter färg/skådespelare/rating. Men. Man ska nog som sagt hålla ett litet öga på läget..... Själv låg jag som sagt i badet, tämligen stelfrusen efter 20 000 steg i minus 12 och tunna jeanstights.... But I löööööv Yeahnnie och vi borde leka oftare. Faktiskt.

I morrn har jag tagit fel på dag och ska inte alls träffa Mrs Metal för en julpilsner, utan det är nästa måndag.... Tisdag är julfest med kunder, onsdag är glöggmingel med bästa exkollegorna, torsdag minns jag inte men nåt jävulskap var det och fredag är det teater med efterföljande middag med nuvarande kollegor samt Dr Evil. Molla är hos sin pappa och Mumlan är mutad med pizza och godis för att inte lämna lägenheten. Lördag är middag med Barbie och Björnen (Björnen fyllde 40 för en månad sen och vi har ingen present?? HJÄLP! Tips mottages tacksamt... det får inte vara för dyrt bara, inte för att inte Björnen är värd det för det är han tusen gånger om, utan för att helt enkelt inte bre på för mycket eftersom det då förpliktigar honom att göra samma sak när vi fyller, och det är taskigt eftersom den ynka lön han tjänar inom omsorgen går till hans döttrars stora hobby: hästar!!) och söndag tänker jag dö en smula, alternativt ta en timme och träna. Det lär behövas efter allt svullande... Mitt stackars Wiii Fit är sorgligt eftersatt den senaste veckan och jag vill inte ens HÖRA vad Miin säger när jag slår på den nästa gång: Hello Mia! Long time since last- have you been busy? Remember that you should keep up with your training and practice everydag. By the way- YOU ARE OBESE!!!!

Nu ska jag tända tredje ljuset. Vi har precis varit och veckohandlat- matsedel kommer i morrn- och passade på att köpa några grejer till julmaten- nu behöver vi bara kompletteringshandla och det kan vi göra på vårt lilla ICA! Woho! Glad tredje advent!

D-A-D – Sad Sad X-Mas

Chokladgrädde

Jag tar förresten tillbaka om att ingen åt knäck här hemma. Jag hade Arlas smaksatta chokladgrädde, och det blev faktiskt fantastiskt gott!

Uppenbarligen var det fler som tyckte det.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Gårdagen

Gårdagens restaurangbesök gick bra. Odd Molla skötte sig- för att vara hon- helt strålande. De enda incidenterna värda att nämnas var att hon så fort servitrisen var inom hörhåll högt räknade ner från 10 till 1 och när maten fortfarande inte stod på bordet slängde sig ner med ansiktet mot bordet och skrek att hon höll på att svälta ihjäl (detta började hon med ca 2 minuter efter att flickstackarn tagit upp beställningen för 12 personer- där var Mollas tålamod slut), samt att hon eldade upp sin mössa på en ljusstake. Detta är alltså vad jag räknar som ett bra, lugnt restaurangbesök med min dotter.

Som sagt.... ni kanske inser varför jag alltid har mer eller mindre panikångest inför offentliga sammanhang där min yngsta dotter ingår?=)

Knäck

Knäck kokade alltid min pappa. Inga barn i närheten- anledningen var ironiskt nog att man kunde bränna ihjäl sig....

Numera är det jag som kokar knäcken, men det får fortfarande inte vara några barn i närheten. Det säkra före det osäkra liksom? Men den största anledningen är nog att jag alltid blir ledsen.

Jag tänder inga ljus för min pappa, lägger inga blommor och sjunger inga sånger. Men jag kokar fortfarande knäck varje år fast ingen äter det. Gills det?

Published with Blogger-droid v1.6.3

Snälla Tomten?

Marcy Playground – Sex And Candy

Amen OFTA

En rask morgonpromenad i översaltad nollan-snö har satt sina spår i mina vader kan jag säga!! SATNAM HAKUNA!

Jag skrev ett jääättelång inlägg här idag som jag suddat- jag insåg att det skulle ge mig utmärkelsen Bitch of the Year i family of Fucking Everything ännu en gång och jag har banne mig slut på hyllplats för de pokalerna.... Iställlet tänker jag straffa min samtid med att låta en viss person som det alltid står på Facebook - jag vill inte peka ut nån men det börjar på Odd och slutar på Molla och handlar om nån som är född 1999 och följdaktligen är ett jäffla pubertetsmonster ovanpå sin monsterdiagnos- hänga med på restaurang ikväll och totally röja (alternativt kolla om man för ytterligare en tjuga kan hänga undan henne i garderoben. Det beror på vilket humör jag är på....). In your face världen liksom!

Nån som vill ha en bättre begagnad 11-åring? Eller ett radarparsuppsättning med ett pubertetsmonster, ett ostädat hem, gapiga pälsdjur och en höstdeppig ond doktor- ni får en hyfsat trevlig tonåring på köpet? Alternativt en sliten Queen. Jag kan bo under ett skrivbord och så kan ni mata mig med brödkanter och sillspad? Plz? Om jag lovar att sköta mig? Bättre än vilken hamster som helst, jag lovar att jag kan sova både dagar och nätter om så krävs!

Danko Jones – Had Enough

Sicket sammanträffande

Dr Evil är nog världens bästa man. Varje morgon gör han kaffe till mig, färdigt och klart när jag går upp och garanterat starkt nog att kännas som en mindre hästspark.

Sen jag träffade Dr Evil har jag inte haft några hål i tänderna. Exakt SÅ starkt är kaffet. Och folk säger att jag är överenergisk? Hmm.... Undrar varför liksom?

Published with Blogger-droid v1.6.3

De här stövlarna var det ju!

Nästa gång jag är i Göteborg ska i alla fall de här flytta hem till mig- så det så!



Nilson Shoes - Boots

But WHY?!

Jag hittade ett par wedges på rea på Scorett. Men de var syntet.... så då hittade jag fina på Monki- men de var lite rangliga. Så då gick jag till DNA- och där fanns mina skor, naturligtvis Sixtyseven, som gjorda för mina fötter, i skinn och för en ok prislapp. MEN DE VAR SLUT I SVART OCH I MIN STORLEK ÖVERHUVUDTAGET: fanfanfan foten, som min mormor uttryckte saken vid ett tillfälle.

Men Sixtyseven finns ju nätet... ja, med dragkedjan på sidan ja? Inte baktill som jag vill ha? Men Gardenia fanns. För 1800:-.... så mina 300-kronors-rea-wedges-från-Scorett blev två tusenlappar från Nelly.com????

Hur kunde det bli så här? Och det värsta av allt: det var ju stövlar jag skulle ha=)

Ack ja

Idag har jag ätit ett gigantiskt julbord till lunchen. Idag var även soppdag hemma- och till soppa hör efterrätt.... Jag är ju stockmätt?!

Det fanns bara ett sätt att lösa dilemmat, för jag orkade verkligen inte båda: jag hoppade soppan helt enkelt!

Published with Blogger-droid v1.6.3

På pricken!

Blir man glad eller blir man glad? Så här prickig är min klänning. Faktum är att man faktiskt- eller iaf jag- blir på ett helt otroligt gott humör av färg! Och den är PERFEKT till julbord, här en fet kofta över så magen kan bukta hur mycket som helst:-)

Stegräknaren klarade sig faktiskt riktigt bra i urringningen? Den får mig sitta där fortsättningsvis tror jag.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Det smakar bäver

Tre såna här har jag knäppt på mindre än en månad... En var gammal, eller iaf ett halvår, och slutade helt plötsligt räkna steg. Köpte en ny. Tappade den. Köpte en ny, fast den mindre varianten. Den räknade inga steg över 2198. Köpte en ny- som inte räknar stegen! Jag blir så irriterad! Är det nån mer som upplevt detta? Kan det vara kylan? Eller måste den sitta i en jeansficka, min sitter i tightslinningen? Men den räknar ju stegen en STUND, varför inte bara fortsätta då?? För nu köper jag ingen mer Asaklitt i alla fall, det är ju för skråen den tredje som inte funkar av 4 möjliga!

Ibland får jag erkänna att jag fuskat, de dagar stegräknaren slutat räkna och jag vet med mig hur jag gått (jag är en sån Svensson! Jag går i 7 fall av 10 exakt samma sträcka varje dag- och jag räknar bara promenaderna, inte det jag går på dagen på typ kontoret eller när jag springer fram och tillbaka till bussen *förutom promenaden på morgonen ner till stationen som tar 20 minuter* så jag vet ju ganska exakt hur många steg jag brukar ta?) så brukar jag kolla en tidigare dag och lägga till eller dra ifrån några hundra beroende på vad jag gjort. Det måste väl gillas?

Idag kom jag hem och mosade i mig choklad- ett ytterst sällsynt fenomen då jag faktiskt inte gillar choklad *helgerån för en kvinna, jag vet, och desto större helgerån med tanke på att min pappa faktiskt ägde en egen chokladfabrik! Men jag har aldrig varit nån chokoholic faktiskt?* förutom var tredje månad på en ganska exakt tid i månaden. Fråga mig inte varför.... Nånting säger mig dock att om sisådär två och en halv vecka plusminus 4 dagar kommer Dr Evil att ha en vääääldigt jobbig vecka.... Sen åt jag glass. Sen sov jag en stund. Sen åt jag mandlar. Sen skulle jag äta middag. Den orkade jag inte. Nu ska jag strax ut och ta mig en kvällspromenad, och sen vette skråen om inte Wii Fit ska åka fram för första gången på nästan en vecka? Jag ska ju nämligen på julbord i morrn- woho!! Eller ja... nu har ju jag tre uppdrag- och inte en enda av mina kunder hänger med på julbordet?? LUKTAR jag illa eller ?? Men jag fick order om att masa mig dit iaf och vara representativ.

Tänkte köra nån slags rockabillyfriss av håret? Ska testa lite ikväll, måste ändå tvätta det och då är det bra att busa innan..... Ska ju på ett antal julfester här snart, och det är ju kul att göra nåt litet extra? Outfiten i morrn får bli julbordsvänlig iaf- dvs rymlig och utan saker som skär in=)

Jag var på samma julbord förra året, och de serverar rökt bäver!! Betydligt godare än det låter....

Du kommer med solsken till mig....

Om en och en halv vecka får jag äntligen  träffa min ljuva Mrs Metall fick jag just reda på- och genast blev denna Bruket-tisdag lite lättare att leva med!

Skickat från min HTC

Ja tyar inte mer nu Kal-Oska!

Hör ni Ting, Chrissan, Fru Gårman och andra starka glada damer- enligt Stegklubben så är vi väl i Paris nu? FASIKEN vad vi knatat! Eller ser jag fel?

Veckomatsedel- ris eller ros!

Jag vet att jag läste en blogg för ett par månader sen där skribenten varje måndag lade ut sin veckomatsedel, och jag tyckte det var så guld! Tyvärr är det ju så att fantasin tryter rätt bra ibland, och även om vi också gör matsedel och är en rätt kräsen familj på matsidan så blir det ibland att vissa rätter snurrar lite oftare än andra *nej- inte spaghetti och köttfärssås, fiskpinnar och makaroner samt pannkakor, jag har mina gränser....*

Men så kom jag på: eftersom jag ändå har skrivkramp för tillfället och jag själv faktiskt tyckte det var en ganska bra sak att läsa om, så kanske nån gillar om JAG lägger ut veckomatsedel? Ris eller ros, ni får gärna tycka till om det här ska bli ett stående inslag!

Det här är bara ett ramverk: dagar med ont om tid kanske man får slänga om och göra nåt snabbt, har man tid över så kan man slänga på ett långkok kvällen innan och bara värma?

I alla fall....

Måndag: Kålpudding med potatis, lingon, gröna ärtor samt sås- såsen är bäst!! (Stek kålen innan så är det bara att blanda och slänga in i ugnen)

Tisdag: Tomatsoppa med kryddkorv och risoni- typ grymt små pastagrejer som ser ut som ris. Till soppa har man även efterrätt, jag tror det blir en grej från Arla med saffran och vit choklad

Onsdag: NOrdafrikansk köttgryta med bulgur (gjord i söndags!)

Torsdag: Pasta, ost- och skinksås

Fredag: Biff (av köttfärs dock) med lök, potatis i nån form, vi får se....

Lördag: Fira svägerska på restaurang, men förra lördagen åt vi salsakyckling med klyftpotatis

Söndag: Stekt fisk, kall sås, kokt potatis

Så äter vi. Billig och bra- faktiskt! Och jäffligt skönt att slippa småhandlandet!

Men hipphipphurrahallåellerhur?

Eftersom jag alltid är lite efter med allting ställer jag allt som oftast till det för mig själv.... Från och med nästa år krävs att man kan springa 3 km på 18 minuter för att klara grundträningen till att bli lotta. Nån som hört nåt om vad jag gillar att springa?? Typ... jag dör hellre? Dr Evil tycker inte det hela är nån större grej, det är väl bara att jag börjar intervallträna i 2,5:an ett par dagar i veckan? Dr Evil springer f ö 2 mil 3 gånger i veckan och har väldigt svårt att se varför hans tjock-som-ett-troll-fru inte skulle klara samma sak.

Jag är inte på nåt sätt främmande för träning, snarare tvärtom. Det är ju löpning jag inte gillar! Min kropp är inte gjord för just löpning, det finns fysiska anledningar till att jag inte löptränar utan föredrar konditionsträning på andra sätt!


I kväll ska jag i vilket fall som helst boxas med Blond Beauty. Hon är en bra bit över 170 cm lång. Jag är 153... är det nån mer än jag som tror jag kommer åka på spö??? Å andra sidan har jag en låg, bra tyngdpunkt och noll koll på att saker kan göra ont när jag har adrenalinet uppe, så det ska nog lösa sig=)



Nåt annat jag inte är efter med, men som ändå ställt till det eftersom jag är sent ute, är wedges... Jag är så före att jag redan hunnit slita ut paret jag köpte för två år sen- men nu när jag vill ha nya är alla snygga slutsålda?? Hur ska jag göra nu??

En icke-blondins klagan

Jag blev såå nöjd med min klippning- LÖÖV my frisör, hon är så bra så man nästan dör,.och snygg och trevlig är hon med flicksnärtan- men mitt hår vill ju som vanligt inte anta den färg jag och Madelen vill.... Av det oranga syns bara en kopparfärgad nyanser?? Dock- ny färgning inbokad om en och en halv vecka och tills dess kommer jag vara glad och nöjd ändå, som alltid när jag blivit av med ett halvt kilo päls:-)

Bah

Eftersom ingen annan bryr sig om mig får jag väl göra det själv.


Here it is- my very own Spiderman-chokladkalender!

Published with Blogger-droid v1.6.3

Bandit baby, Bandit!

Jag är kär i Bollnäs-Martin. Jag vill föda Bollnäs-Martins Bandit-barn. Ingen man förgyller mina mornar som han. Idag har han lyckliggjort mig med Rammstein, Iron Maiden, Mustasch, Hardcore Superstar, you name it- och det på en pulsarpromenad genom snöiga oplogade vägar!

 

Snart är det helg. Det första jag ska göra lördag morgon (näst näst första. Först ska jag pussa Dr Evil, sen ska jag äta frukost, sen ska jag köpa lördagsgodis och SEN är det bloggenad- ok, fjärde första då) är att svara på era jättegulliga kommentarer kring Dagens Sanning och läsa ikapp mig på era bloggar. Det femte nästa är att klippa mig. Jag tror det blir orange? Tror ni Bollnäs-Martin gillar orange?

 

Frid!!

käre inkompetente, encelliga, lågbegåvade Homo Sapiens-substitut till busschaufför jag åker med just nu: jag har inte gnällt om förseningar, inställda turer eller trasiga bussar. Det enda jag var oförskämd nog att fråga dig om var huruvida du stannade på en viss hållplats eller ej?

I am sooo calling your boss. Såna som du borde få jobba som spyskurare kl 04.00 fredagskvallar istället, det är det enda serviceyrke du duger till. Kort sagt: ditt jävla pucko!!

Published with Blogger-droid v1.6.3

Fast....

.... jag ska inte bara säga taskiga saker om X-man. Såklart har han fördelar med. T ex hans mammas UNDERBARA hemliga recept på pepparkakor. Molla var där idag och bakade: vad sur hon skall bli i morgon bitti när halva påsen är borta!

Tror jag tar det säkra före det osäkra och skyller på Mumlan:-)

Published with Blogger-droid v1.6.3

Dagens Sanning- de tunga grejerna

Just nu läser jag den här boken: Saker jag och min sambo tyckte olika om av Sabina Strand. Åherrejäfflariminlåda säger jag bara!! Helt fantastisk. Kanske en liiiiten aning bitter, men hey- hade det varit jag hade jag lagt mig ner och dött!

Jag har haft lite skrivkramp på sistone. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om, och huvudsakligen tror jag det beror på att jag inte har nån tydlig kategorisering? I min förra blogg skrev jag om alltalltALLT, men till slut blev det för personligt och då tog jag nåt slags beslut att jag inte skulle göra om det misstaget. Men jag ÄR personlig! Jag är typ världens mest sjukt öppna människa som aldrig kan dölja nåt- hela världen vet redan allt om min trotsiga tonår, min komplicerade relation till mina barn (eller ja- den är väl som de flesta andras men jag har ständigt dåligt samvete för att jag inte är den mamman jag borde vara?) men kanske inte så mycket om min och Dr Evils relation, huvudsakligen för att han är ganska tillbakadragen och nog inte vill lämna ut så mycket? Men jag tycker det är jobbigt. Jag vill inte censurera mig?

I vilket fall. Den här boken. Dagens Sanning: Jag har ju en exman. En exman jag inte kommer så bra överens med eller gillar särskilt mycket. Det har tagit mig ganska många år att reda ut VARFÖR jag inte gillar honom- jag hade ju kunnat ta ett så drastiskt grepp som att fråga mina-f d våra- kompisar om varför jag inte gillar honom, för de har ju aldrig gjort det och ligger följdaktligen lite före? Men jag gillar ju de flesta andra ex jag har, jag har aldrig riktigt förstått den här biten om att först älskar man nån, men sen ligger man inte med varandra längre och då är man bittra fiender? Jag blev ju ihop med dem av en anledning, och även om kärleken tar slut behöver inte vänskapen göra det?

I X-mans värld gillar jag inte honom för att han ville skiljas. Och självklart- jag tyckte den biten var lite jobbig. Jag blev ganska syrak över att han låg med min bästa kompis lillasyster- den fåniga detaljen kostade mig förresten min bästa vän eftersom jag inte förstod lillasysterns situation. *ELler ja. Sett i ljuset av den kommentaren kanske det inte var min bästa vän, men det trodde jag. I alla fall* Jag tyckte det var jobbigt att han stötte på alla mammorna i mina- våra- barns klasser och dagisgrupp, lite pinsamt på föräldramötena efteråt sådär? Jag blev heligt förbannad över att när jag la mig 20 om kvällarna med öronproppar och sov eftersom jag började jobba kl 4, så låste han dörren om mig och mina sovande barn i ett hus som eldades med en massa kaminer och drog till sin nya flickvän (som jag inte visste om eftersom jag var så korkad så jag trodde att vi fortfarande var lyckligt, eller i alla fall gifta) och lämnade två barn på 3 och sex år mer eller mindre obevakade eftersom jag sov. Jag blev ganska upprörd när han sagt upp kontraktet till huset vi båda hyrde utan att fråga mig eftersom han tog för givet att jag inte skulle klara att bo kvar. Jag blev inte så glad över skilsmässan eftersom den kom som lite av en chock (ni hör och inser att jag är en ganska korkad människa va?) men jag kom över det på en månad lite drygt. Faktum är att jag minns känslan när jag vaknade en morgon och var ledsen, men inte riktigt kunde komma på varför? Jo just det.... jag ska skiljas... men vänta nu- är jag verkligen ledsen över det? Typ så. Och då släppte det. Jag har inte grubblat en sekund efter det, utan tvärtom tyckt att det var ganska bra det som skedde.

X-man förstod aldrig det där. Han ville att vi skulle vara vänner- men i min värld beter man sig inte så. MAN GÖR INTE SÅ MOT ANDRA MÄNNISKOR. Jag hade varit lika upprörd (eller ja. Nästan i alla fall) om han gjort det mot nån annan. Jag är ganska lojal mot mina vänner, och det förstod han aldrig? För honom var vänner en slit- och-slängvara som förbrukades när man inte hade nytta av dem längre- och jag stod de flesta av mina vänner närmre än honom *inser jag i efterhand* Jag ville inte vara hans vän- för han var förbrukad och jag förstod inte vad jag skulle med honom till? Han har gått igenom i princip varenda teori som finns: jag är svartsjuk, jag älskar honom fortfarande, jag är psykiskt störd, jag kan inte hantera relationer, jag vet inte vad jag vill, jag är lesbisk- you name it! Men den här biten om lojalitet har han aldrig ifrågasatt: varför skulle jag inte vilja vara vän med honom om det inte vore för att jag fortfarande vill ha honom?

För ungefär två år sen och en ganska uppslitande vårdnadstvist om Odd Molla (Mumlan vill inte ha med honom att göra. Hon må vara uppvuxen med honom, men han gjorde även där misstaget att tro att ett barns kärlek har man för alltid och man kan behandla ett barn hur man vill och de kommer alltid att förlåta: man kan tycka att han borde känna världens stoltaste, strongaste, starkaste Mumla bättre än så....) bestämde jag mig för att inte plocka upp fler kastade handskar. Jag är neutral i de konversationer (via sms. Vi har inte pratat med varandra på flera, flera år) vi har. Jag svarar inte på påhopp från hans sida- jag slår sönder en vägg i stället men låter honom aldrig veta det. Jag plockar inte upp saker som ligger uppdukade och serverade för ett präktigt bråk- jag orkar helt enkelt inte bry mig? Han är inte viktig? Han kommer aldrig ingå i min värld eller min krets, så varför ska jag släppa in ens de dåliga energierna från honom.

Det var Dagens Sanning. Och jag är back om track med att vara totalt självutlämnande igen.....

Tänka sig

En lugn, skön, totalt avstressad dag på kontoret. Just när mörkret vår som djupast kom ljuset liksom.

En så här tillfredsställande- och framför allt produktiv- arbetsdag har jag inte haft på länge? Kanske en läxa att ta med mig....

Published with Blogger-droid v1.6.3

Dagens Sanning

Herrejisses... i morse råkade jag ut för pendlingsmaffian! Vana resenärer med egna platser (i deras egna ögon i alla fall), tidning under armen som de aldrig läser och med interna skämt som högljutt delges andra passagerare. Undras om det finns nånting som heter passiv pendling och hur skadligt det är? Jag känner mig död inombords efter en alltför nära kontakt med pendlingsmaffian och vill helst lägga mig i fosterställning resten av dagen.

 

Betraktelse numero duo för idag: jag har ägnat de senaste 14 åren av mitt liv åt att tjata på en numera fjortonårig dam att är det kallt ute använder man mössa. Det har funkat hyfsat bra? *Med den kalufsen är det dock ibland lite overkill med mössa, så helt frekvent har jag inte alltid varit* I det här vädret använder varenda kotte med självaktning mössa- utom killar i 30-års åldern med fixad frisyr? WTF? Kära söta gossar fryser ni inte? När jag stod vid anslutningsbussen i morse räknade jag upp till 7 st grabbs i åldern uppskattningsvis 24-36 som inte hade mössa- men de var otroligt snygga i håret, betydligt mer fixade än jag som annars är ganska petig med mitt hår? Var är era mammor nånstans pojkar? Och varför ska er mammor BEHÖVA tala om för er att man har mössa på sig när det är -14 grader? Puckon.

 

Nu kommer vi på nåt skumt sätt bakvägen in till Dagens Sanning.... Jag har ganska bra morgonhumör- OM jag får trampa runt i min egen lilla värld fram till ungefär klockan 8.30. Om nånting däremot rubbar mina cirklar förvandlas jag till en furie! Detta nånting är nästan alltid en annan människa, det är sällan jag låter mig nedslås av petitesser som väder, försenade tåg, trasiga bilar eller försvunna saker, men om jag däremot blir störd i min morgonritual, påhoppad i korridoren på jobbet innan jag ens fått av mig jackan eller om nån börjar gapa på mig av nån anledning, då är resten av dagen förstörd! Jag tjurar ta mig skråen fram till kvällsmaten! Och det övergår mitt förstånd varför jag inte bara kan få vara ifred den tiden på dygnet? Är inte alla människor ganska luddiga på morgonen och helst vill sköta sig själva? Varför måste man in i MIN tillvaro och stöka för? Jisses.

 

Idag är dock inte en sån dag. Jag blev lite förundrad över pendlingsmaffian, men annars är jag på ganska gott humör. Dock är ju klockan bara 07.47 än..... Beware, världen- you wouldn´t like me when I´m angry!

 

 

Ska vi leka arga leken?

En rätt cool grej med den här nederbörden vi har just  nu är att trots att tårna fryser, tinar själen? Folk är överlag på ganska gott humör, man ler överseende mot varandra, småpratar lite medan man väntar på försenade tåg och bussar, och hjälper varandra upp när nån ramlar. Hela Sverige dansar och ler helt plötsligt, och det tror jag är bra för Sverige?

Utom då förstås mina Bruket-kollegor, som tydligen såg mig innan jag såg dem i morse och nu sitter och hukar sig i andra änden av vagnen för att jag inte ska se dem och gubevars PRATA med dem??

Gissa vem som ska le vackert hela dagen,  prata oavbrutet  och varför inte strö lite komplimanger om deras fina skjorta/t-shirt/mameluck de har på sig idag!

Mohahahahaha.

Skickat från min HTC

666 dagar med Wii Fit

Dr Evil är ute i kylan.... - Va? Har vi haft det i två är snart? Det kunde man inte tro!

Och han tittade på MIG när han sa det....

Published with Blogger-droid v1.6.3

Utdömd

OK, nu kom domen. Odd Molla släntrade just in i köket, tvärstannade och avbröt sig mitt i en mening:

-Men JÄVLAR vilka fula skor!!! Vem har så fula skor?

- Jag.

-Ha! Skulle inte tro det. Inte i min skola i alla fall!

Det går troll

... i vinterskor och jackor för mig i år? Nu fick jag ju tag i näbbisar ytterst billigt- men då har den stackars säljaren (som hade flera auktioner igång med näbbstövlar) skickat fel storlek!! Jag har mailat henne, men eftersom de var så grymt billiga samt är ofodrade så behåller jag dem nog och slänger på mig ett par raggsockar eller två. Jag gillar dem skarpt, och frågan är om det inte blir ett par svarta från Dockestad så småningom.....

Här hemma är det julmys på hög nivå. Igår gick vi den årliga VInterljus-promenaden med Ömma Modren och Skitsyster d ä, och så fort jag fått bilder från syster ska den mitt livs första bloggbild på mannen i mitt liv outas- jag kallar den "Dr Evil- ett hopp om livet!"

Lussebullar samt lussekatter- check

Pyntat- check

Städat- typ

Ljus- check

Julklappar- ska jag orka bry mig om dem får jag supa ner mig först- check

Odd Mollas dator trasig- check

Ny dator till Odd Molla i julklapp- not check. Hon får köpa en egen så kanske hon lär sig vara rädd om den

Betalat räkningar- check

Middag på lut- check

Läsa bloggar vilket jag försummat i flera dagar- på g

Jag tror jag har det mesta under kontroll nu?

Blod, svett och tårar

Mina gamla bagarnävar gillar inte när det är blött och kallt ute- de spricker! Dr Evils är ännu värre, han sniffar ju lösningsmedel hela dagarna och doppar tassarna i detsamma, så på kvällarna turas vi om att fastna i lakanen med våra fnasiga fingrar!

Idag ska jag vara på mitt bruket-uppdrag efter några angenäma dagar i den gamla bekanta härliga mjukvarutillvaron.... Men men- vad är väl en fredag på bruket, blött intet i de dagar som stilla går förbi i det vi kallar livet... håhåjaja:-)

Published with Blogger-droid v1.6.3

Langar-Linda

Herrejisses vad snö... Har varit på Mollas skola och adventsfikat- och jag var nästan sist av alla föräldrar så jag fick äta hur mycket kakor jag ville!! Dessvärre lider jag av svårartad bacillskräck så det kunde jag ju naturligtvis inte ändå.... Men jag gladde mig åt möjligheten i alla fall!

Mitt förra inlägg försvann skumt nog? Det var en jättefin bild på mitt fönster från jobbet, med hur mycket snö som helst!! (4U2: nix, inget garage. Snön hade liksom fastnat på själva fönsterbrädan? Vi tog kort varannan timme under hela dagen och den växte ÄNNU mer sen!) Jag som aldrig kör bil tog Dr Evils monster-BMW i morse och kan meddela att har man aldrig kört med antispinn innan så är det en ganska otäck upplevelse=) Fy bubblan säger jag , jag var ärligt talat riktigt rädd??

Visste ni att den här bruden langar?:-) Inte jag heller. Men hon har i vilket fall som helst två flaskor vin jag kan tjacka av henne, nämligen dessa!


Det var beställningsvara på Glasbanken och man var tvungen att köpa minst 6 flaskor, och Linda är väl ingen vindrickare vad jag förstått, så jag erbjöd mig gentilt att dela med henne=)

Ska faktiskt göra ett försök att städa undan lite och se om jag kan få upp lite adventstakar? Vi måste dessvärre handla med, skåpen har varit tomma en vecka då ingen haft vare sig tid eller råd att handla... Igår hade dock Molla varit på Statoil och köpt mjöl (2 kg för 23 spänn- är det inte som hittat så säg? Hon ORKADE inte gå till Konsum som låg 50 meter därifrån....) så nu måste vi göra ett krafttag. Men då kom jag på att det är ju lön idag, vilket gör att jag bara vägrar kliva in i en affär innan alla andra hunnit därifrån- dvs kl 21 i kväll typ=)

Grabben i väskan!

Sheldon mini-Cooper, Skitsyster d y:s katt har nån slags chihuahuakomplex eller nåt- han älskar att följa med överallt i en fricking väska?

Men snygg är han!

Published with Blogger-droid v1.6.3

Dagens Sanning

Det är lite tunnsått med inlägg för tillfället, jag ber om ursäkt för
det. Anledningen är dock en av de saker som går in under Dagens
Sanning- fjärde delen.

Jag gör väldigt sällan saker och ting med måtta? Jag blir väldigt arg,
väldigt glad, väldigt hungrig, väldigt uppslukad eller väldigt
uttråkad. Jag har svårt sätta gränser eller punkter för mitt
engagemang när jag är mitt i saker, men jag kan lika gärna totalt
lägga ner grejer för att de inte intresserar mig. Oftast är dock
fallet det motsatta: jag brinner för det jag gör, och då glömmer jag
tid och rum totalt. Engagemang, galenskap eller helt enkelt en släng
av hyperaktivitet: you tell me!

Just nu avslutar jag t ex arbetsdagen för idag, genom att INTE påbörja
en fjortonde timme. *Som sagt.... jag har svårt att lägga ner och jag
har svårt att lämna saker oavslutade. Men jag ÄR färdig, jag låter
bara bli att påbörja nåt nytt för idag.*

Det kunde varit värre

På väg mot goa glada Göteborg! Utsidan känns väl sådär, men jag är på insidan av tåget så jag är på ett strålande humör:-)

Published with Blogger-droid v1.6.3

Ser ni de svarta prickarna?

Min stegräknare gick sönder igår. Jag bytte den idag, men några steg räknade är det ju inte.... För att slippa en nollad dag tänker jag dock mata in 6000 steg: det vet jag att det är till jobbet!

Idag äter vi äpplepaj med äkta vaniljglass- inomhus. Jag tänker inte gå ut mer idag.

Published with Blogger-droid v1.6.3

Dagens Sanning

Öppna kontorslandskap är inte alltid av godo... Mina officebuddies har diskuterat Grey´s Anatomy i över en kvart och vid det här laget känner jag att min själ har krympt och mitt inre dött en smula. Det är bra människor annars, men i fråga om populärkultur är vi ungefär lika långt ifrån varandra som på sin 80-talstid synthare och hårdrockare.
 
I morrn ska jag få nytt uppdrag- otroligt spännande! Så då får jag klyva min tid i 2 st 50%- uppdrag, vilket är en bra utmaning för mig som är.... ska jag använda ordet ostrukturerad? Jag har även kvar ett gammal projekt, men det skall avslutas en kväll *jag, ett tyst kontor, en automat med anständigt kaffe. Det blir faktiskt inte alls så illa som det låter?* och sen ligga på is ett par månader. *Hoppas jag.... kan bli svårt att få ihop dygnets timmar annars*
 
Dagens sanning, tredje delen: min absoluta favoritsmak all times high är saffran. Jag ÄLSKAR saffran. Jag kan inte komma på en enda smaksatt grej som inte skulle funka i form av saffran? I södra Sverige har de inte alls samma saffranskultur (underligt nog. De ligger ju närmre kontinenten och borde alltså vara mer inne på saffran än min del av landet, men icke. Jag tror det är för att alla landskap bortom Småland är snåla!) så mannen i mitt liv har på sin höjd stött på saffran i lussebullar- lussebullar, inte lussekatter. Men visst heter det väl lussekatter??- och var i början av vår karriär ganska konfunderad över mitt strösslande med saffran i precis allting. Men han har vant sig och brukar inte opponera sig nämnvärt- det händer till och med han frågar efter nån av saffransrätterna!
 
Mina favoriter (förutom självklart lussekatter- helst Ömma Modrens! De innehåller mer mandelmassa och russin än vad de innehåller deg rent viktmässigt!=) är, i fallande skala:
 
* Saffranspannacotta med citrussallad
* Saffranssås till fläskfilé
* Saffranskyckling
* Paella
* Saffranssprit- skit samma vilken form, det är enda gången jag gillar sprit som inte är whiskey
* Saffransglass

 

Das war alles für den här gången. Thank you for listening, over and out....

Dagens Sanning

Då har vi återigen kommit till Dagens Sanning, andra delen: Jag kan bara inte backa från en utmaning. Nånsin. Det enda man behöver göra för att få mig att utföra nånting är att säga "jaja- jag tror inte du kan/törs/klarar det"- jag åker dit direkt!

En gång åt jag dekorationsstenar på en fest i ett urkorkat vad med en kille. Nån sa att jag aldrig skulle göra det, och HÄPP! Då var det ju kört.... Hur full jag var? Inte det minsta. Tyvärr. Det hade varit bra att skylla på.

Gårdagens bloggträff (till skillnad från alla andra utan bilder....)

Jag visste att min frånvaro igår skulle straffa sig.

Idag tvingade Dr Evil mig att följa med för att provköra Kia. VET ni egentligen hur ful en KIA är?

Ska presentera gårdagens fantastiska bloggträff mer ingående i morrn, men vill tacka alla för en otroligt trevlig kväll- bättre än vad jag kunnat drömma om! Tack tack. Tacktacktacktack. Jag gillar er verkligen allihopa jättemycket!

Dagens Sanning

Förklaring till nedan, något suspekta och väldigt suddiga bild *men hey- vad väntar ni er av en mobilkamera halv sju på morgonen?* kommer nedan....

För ett tag sen fick jag en award av ingen mindre än bästaste bästa Sanni Bus, där man ska avslöja sju brutala sanningar om sig själv. Eftersom jag gjorde detta för ett tag sen, har jag klurat en del över vad mer egentligen det finns att veta om mig? Men så hände ju en grej... jag fick reda på att jag är stalkad av två galna redheads- inga mindre än Carina och Linda!=) Först blev jag lite rädd, men nu har jag hämtat mig och bestämt mig för att nu ska byken fram! Jag ska ju dessutom på bloggträff ikväll, och då bryter jag ju min anonymitet även där? *Jag är supernervös faktiskt? Tänk om de inte gillar mig? Tänk om jag inte alls är som de föreställt sig? Och värst av allt- jag har ju inte klippt mig på flera månader, det snöade i morse och jag ser ganska slokig ut.... DARN!*

Däremot hade jag tänkt ändra upplägget lite, inspirerad av Ting (idag är det namedropping på hög nivå, märker ni det?) och istället köra en brutal sanning om dagen under temat "Dagens Sanning". Och NU kommer förklaringen till den suspekta bilden...

Första Dagens Sanning: Jag har ganska många universitetspoäng. Inte nödvändigtvis för att jag är så himla smart, utan mer för att jag har svårt att bestämma mig samt gillade att plugga. Närmare bestämt har jag nästan dubbla examen. Det fattas 10 poäng. Nu tycker kanske vän av ordning att "herregud, varför tar inte människan bara sig själv i kragen och fixar till de där sista poängen?" Och jo, det ska jag. Nästa gång jag blir arbetslös/föräldraledig/uttråkad/rent allmänt icke sysselsatt (det sistnämnda ain´t gonna happen nånsin, men det har ni nog förstått vid det här laget...) ska jag ta dem. Det hela rullade bara på i ett antal år, men så en dag fick jag nog? Till skillnad från många andra tyckte jag det var rätt ok att plugga när barnen var små- det var när de blev stora och mer medvetna om min tid som det började strula! Helt plötsligt funkade det inte att sitta bredvid vid Bollibompa med "Java for Dummies" (jajamensan, redan då!) uppslagen i knäet och säga "mmmmm.... vad fint....." utan de krävde uppmärksamhet- min fulla, koncentrerade uppmärksamhet! Så jag tog ut en examen- i systemvetenskap som redan var klar men inte uttagen eftersom jag är fixerad vid fina papper och blanka diplom- och lämnade den andra- i Medie- och Kommunikationsvetenskap- på den berömda isen.

Dock: en av alla de utbildningar jag insupit var inom området "Kultur och Mediegestaltning", med ett fokus på kreativt skapande i olika former. Inte alls så flummigt som det låter, och min tanke var att använda detta ihop med min mer tekniska ådra- medial interaktion med systemanvändare helt enkelt. Men vi läste även gestaltningsteknik, och NU kommer vi till bilden!

På dagen i staden där jag bor står denna lilla anspråkslösa staty i ett hörn av en byggnad. Den är inte så stor, kanske 170-200 cm hög och är en avbildning av en ganska normal kvinnokropp, runt stl 38. Inte Zorn-frodig, men inte heller Kate Moss-anorektisk. Väldigt ordinär. Inget man tittar på två gånger. De flesta ser den nog inte ens.

Men när mörkret faller på lyser den här statyn upp! Eller inte statyn, utan snarare väggen bakom statyn, och på denna vägg framträder helt plötsligt en mäktig, sensuell, yppig femme fatale! En Jessica Rabbit, Kim Kardashian eller varför inte Anna Nicole Smith fast i sten!

Och jag är så fascinerad? Jag är så fruktansvärt fascinerad av denna förvandling så ni anar inte! Jag går alltså en liten omväg till jobbet varje morgon för att hälsa på "min" staty. Kanske är det kulturvetaren i mig, vem vet.

Hur brutal den här sanningen var vet jag inte. Men det är i alla fall en liten pusselbit om vem Queen of Fucking Everything är. For what it´s worth.

Nu ska jag på bloggträff. Over and out. Thank you for listening.

Hårdvara är inte min grej

Så här ser min skärm ut och har så gjort den senaste timmen trots idoga upplivningsförsök.

Det ser ut att bli en slapp fredag för min del:-)

Published with Blogger-droid v1.6.3

Sicken boost

Jag åker tåg varje morgon med Septembers brunettlillasyster. Hon är alltså inte bara naturligt snygg, hon har ascool frisyr och fantastiska kläder också.

Som om inte jag kände mig risig och ful ändå klockan sju på morgonen?

Nu har de skitit i det blå skåpet II

Uppdatering: Min chef sa att det var förhandlingsbart, då detta tydligen var en mycket viktig fråga för mig. Så nu känns det bättre.

 

P.S Har jag nämnt att jag har en fantastiskt bra chef? Han förstår verkligen mig och mina socker-crav... jag menar mina behov!

Nu har de skitit i det blå skåpet

Varje år skickar företag världen över julgåvor till sina kunder. Så även mitt. GISSA min ilska och indignation när jag upptäckte att från mitt jobb ger man inte bort godis- man ger frukt!! Och jag sitter on-site: dvs inte bara kunderna drabbas av fucking frukt istället för the real thing utan även jag??

Jag har redogjort för min ståndpunkt. Blir det frukt istället för godis säger jag banne mig upp mig. Har min chef  synpunkter på det hänvisar jag till min bänkgrannes uttalande: Men vaffan.... Har du frukt med dig istället för godis behöver du inte komma tillbaka efter jul! Och om inte en konsultchef förstår DET argumentet så vet jag inte:-)

Ha- det trodde ni inte!

9 spänn på Tradera! Då har jag råd med lite smörjfett till dem med=) Och ett par coola band att snöra dem med tänkte jag!

Gillar jag dem och de är sköna blir det ett par äkta- men närmare 3000 spänn är inget jag tänker lägga på ett oprovat kort.

På fredag blir det bloggträff med den här tjejen och andra coola bloggare. Kul!!

Plötsligt så händer det

Dr Evil och jag känner att i den stressade vardagen med alla krav och måsten, vill vi skapa något. Något fint, underbart, gemensamt- något skört och vackert som bara är vårt, som vi kan känna att "det här kommer från oss. Det här förenar oss och gör oss ännu starkare tillsammans". Det känns stort, men jag känner att efter fem år tillsammans är det dags att ta det här steget.

 

Vi ska börja lämna in en lottorad varje vecka. Samma varje gång- plötsligt så händer det liksom?

Och nyheten är?

Victoria Beckham säger: Jag ser ut som en olycklig bitch

 

Ööööh- ja? För att använda några gamla klassiska ordspråk:

 

Ögonen är själens spegel

 

Du är aldrig vackrare än du själv känner dig

 

Du är vad du äter

 

Som man bäddar får man ligga- eller i alla fall får ens man det tydligen

Don´t make me destroy you!

Eftersom det regnade typ, öh, ASMASSOR i morse så gick jag till jobbet. Man blir egentligen ungefär lika blöt vare sig man cyklar eller går, men skillnaden är att går man slipper man den pissblöta randen mitt på låret där jackan slutar och blir mer jämnt-över-blöt istället? För att undvika blöta spår i ansiktet drog jag på mig en gubbakeps och drog upp kapuschongen. Jag really, really hate kapuschong??

 

1) Man hör och ser ingenting och riskerar därmed att bli överkörd hela tiden

 

2) Det skuggar mitt ansikte och jag är en gammal människa- när jag tittade på mig själv i hisspegeln på jobbet trodde jag att det var the Emperor som stövlat in???

 

På grundval av ovanstående inser jag att jag aldrig kommer bli nån bra Petter-lookalike.

Öööh- vad håller jag egentligen på med?

Jag vet inte om jag är trött eller bara jäffligt förvirrad.... Ni börjar bli så många nu, alla ni fina som jag läser dagligen, så ibland kommer jag på mig själv med "vänta, vad har hänt med henne?" och så har jag missat att kolla på en vecka eller två?

Därför tog jag mig nu i kragen och försökte ta tag i min länklista- men Blogger verkar inte vilja lägga upp alla jag vill lägga upp? Då började jag trycka på "följa"-knappen istället, så kan jag gå igenom den varje dag och därmed ha lite bättre struktur (jajajaJA- jag vet att mitt minne inte är vad det har varit längre, jag trodde att jag skulle kunna hålla alla i huvudet?) och nu har jag på nåt vänster börjat följa mig själv....

Man dalar. Nu häller jag upp en glögg- förlåt att jag tjuvstartar käre hermelin-polare;-)

Man får göra det lite lätt för sig??

Självklart vill jag, precis som alla andra, bo i ett stämningsfullt sekelskifteshus med vitlaserade väggar och kakelugnar. Där går jag runt barfota i tidlösa, smakfulla, men samtidigt ytterst trendiga kläder och berättar om den ekologiska maten jag lagar från grunden, naturligtvis låter jag barnen vara med och laga mat eftersom det är viktigt att de får känna sig delaktiga, och jag skriker inte åt ens när de försöker sätta eld på katten.

Naturligtvis är det så. Och naturligtvis är det inte så jag har det? Jag HAR bott i ett sekelskifteshus med kakelugnar, och jag älskade det, men så här i efterhand (när jag flyttat därifrån) kan jag ju fundera över hur jävla smart det var av en ensamstående tvåbarnsmamma att bo i ett gigantiskt hus med enbart vedeldning, långt ute i obygden och där hela helgerna tillbringades med att skjutsa barn till kompisar- för det hade vi inga på två mils avstånd där vi bodde- och medan de var borta körde jag ved för att kunna hålla värmen resten av veckan. Och det fanns inte en chans i världen att man kunde gå barfota, dels förfrös man tårna och dels är hundraåriga träplankor helt jävla omöjliga att få så släta att små barnfötter inte får stickor i sig.

Jag skriker ofta åt mina barn. Lite för ofta. Inte bara när de sätter eld på katten, utan mest av gammal vana.

Jag försöker laga ekologisk mat från grunden. Inte för att jag har en tanke med det, utan helt enkelt för att jag inte gillar halvfabrikat. Jag är dock inte särskilt bra på det, och så fort Dr Evil eller brudarna är själva hemma så åker den frysta pyttipannan fram och det är deras bästa måltid den veckan.

Jag har aldrig trendiga kläder. Det räcker väl med att läsa inlägget nedan för att inse att jag har ganska udda smak...

Men trots allt detta är jag ganska lycklig? Jag trivs rätt bra i vår pyttelilla lägenhet utan trädgård nära stan *men vi HAR en öppen spis! Inte för att det går att elda i den, men i alla fall?* med kattklösta tapeter och horribla golv. Jag gillar min knalloranga soffa. Jag kommer aldrig bli nån bra handbollsmamma som gillar att stå vid sidan om och heja utan jag sätter mig alltid så långt från de andra föräldrarna jag bara kan komma. Jag gillar blockljus med LED-lampor i (se bilden ovan) från Clas Ohlson (Classe i sjön is da shit har jag upptäckt- det och Biltema!) som jag kan glömma att släcka. *Folk vars föräldrar brunnit upp gillar sällan levande ljus. Fråga vem som helst av mina syskon. Jag gillar levande ljus, men jag är rädd för dem och det här passar mig ypperligt- sen skiter jag högaktningsfullt i om det är trendigt eller ej??*

Det här livet passar mig. Jag kommer aldrig komma med i några heminredningsreportage- men jag har skrivit ett par stycken. Jag kommer aldrig ha råd att äga den senaste tekniken- men jag har förmånen att jobba med den. Jag kommer aldrig lyckas passa in min korta rultiga kropp i en benvit-tidlös-men-samtidigt-trendig-tunika-av-en-känd-designer-som-kostar-massor men jag är banne mig den enda jag känner som har en hemstickad kofta med en ko broderad på ryggen. Jag kommer aldrig kunna komponera en perfekt middag på lokala råvaror till 12 personer och bjuda dem till ett vackert dukat bord i mitt vackra hem- men jag har massor av underbara vänner som har full förståelse för mina tillkortakommanden som kock och som gärna bjuder hem mig och min kaotiska familjeskara.

Jag är rätt nöjd så här. Faktiskt!

Näbbig? Jag??

Den här bilden läggs huvudsakligen upp för att reta Linda och Carina. Roligare än så har jag inte en fredagskväll=)



Sen har jag fått en award av sötaste Sanni Bus med! Tro mig- jag filar på den!

I övrigt så är det som sagt fredag.... funderar allvarligt på att falla i dvala på soffan. Dessvärre är fortfarande Odd Molla och hunden pigga, och Mumlan har stränga order att ringa hem kl 22 *bra regel för tonåringar: vid ett givet klockslag, gärna ganska sent, ska hon ringa mig från hemnumret där hon befinner sig. Då har jag (oftast) ganska bra koll på vart hon är, och framförallt att hon är där hon sagt sig vara. Sen har ju jag nummerkoll så det heter duga, så jag KAN faktiskt numren hem till de flesta av hennes polare utantill. Det ni!*

Önska mig lycka till

Nog för att jag är envis, men jag vet när nånting är så omöjligt  att det är dags att ge upp... Jag har nu provat mig igenom i princip alla träskoboots som finns, och det är verkligen inga som passar! Ta mig skråen, det händer inte ofta, men nu ger jag upp.

Nu vill jag ha ett par näbbstövlar istället:-)

K-märkt

Titta vad jag hittade i matsalen på jobbet- ett tvättäkta gammalt värmeskåp! FINNS såna ens längre? Eller ja... tydligen:-)

Published with Blogger-droid v1.6.3

Gömt alla vassa, trubbiga eller stickande föremål!

Arla morgon, mindre arla arbetsuppgifter. Jag misstänker att jag kommer sitta sysslolös till typ 11 idag, när jag egentligen har massor att göra på andra stället? Surt.

Odd Mollas utvecklingssamtal gick strålande! Eller ja... Samtal är ju att ta i. Frökens monolog menade jag. Men jag har ett högbegåvat barn och därmed låter jag mig nöja, så länge hon har kompisar och trivs är jag nöjd! Enda anmärkningen, om än positiv sådan, var från slöjdläraren: "Odd Molla  visar initiativrikedom, är kreativ och hittar gärna på egna projekt."

Jag hoppas vid gud att de inte har  nån sticksåg på skolan!

No time for us

Fördelen med gårdagens ymniga snöfall var flera, men av mina bästa var att jag helt enkelt inte tog mig tillbaka till jobbet, utan fick istället en eftermiddag med först Mumlan, och därefter Odd Molla! Mumlan hade gjort ett antal superba skolresultat samt ett glädjande besked, så vi småpratade om lite ditt och datt- egentligen inget viktigt, utan bara grejen att vi pratade? Odd Molla har utvecklingssamtal idag, så vi gick igenom hur det går i skolan.

 

Sen såg vi på tv tillsammans, just tv-tittande är dessvärre annars den absolut första punkt jag stryker när jag behöver prioritera min tid. Det är lite synd, för man kan få ganska roliga diskussioner med Odd Molla när man ser på tv med henne. Så inte denna afton... Vi såg "I form med Anna Anka".

 

- Mamma, titta hon har ju likadan mage som du har, kolla nu när hon går? Du kanske kan söka till Anna Anka du med? Eller till "Du är vad du äter"? *Och nej- det var inte Anna Ankas mage som var likadan som min, det var tjejen som skulle bearbetas!!!*

 

Men på det hela taget- förutom den lilla incidenten- så var det en mycket lyckad eftermiddag och kväll, precis en sån man tar fram en dag när man behöver tänka på nåt fint!

 

Broder Daniel – No Time For Us (Acoustic)