Jag kan tycka att vi fokuserar på fel sak här?

Nu är ju inte jag en hästtjej, men jag kan ändå förstå att man kan bli ganska upprörd rent emotionellt av att upptäcka att man satt i sig ett gäng pållar några luncher den sista tiden. Jag pratar så klart om Findus lasagne, som visat sig innehålla hästkött istället för nötkött.

Men fokuserar vi inte lite på fel sak? För mig är det som upprör mest inte att Findus lagt hästkött i sin mat, utan att det är icke-svenskt kött de använder överlag! För om man nu envisas med att äta kött- vilket jag gör precis lika mycket som alla andra, jag kastar inte sten på någon här nu- så anser jag att man åtminstone ska bemöda sig med att äta svenskt kött! Är det nu så att man inte bryr sig det minsta om djurhållning och skiter i hur de hur rumänska hästarna framlevt sitt liv, så kanske man istället fokuserar på vår svenska arbetsmarknadspolitik, eller på att man inte vill ha i sig mer konstig antibiotika än nödvändigt. Ungefär som köttskandalerna varje gång det visar sig vara salmonella i köttfärsen hos nån butikskedja nånstans.... Men köp då för helvete inte billig färs från Irland, snacka om att tjäna in blodspengar i sin egen matbudget!! För det kan väl ändå inte vara en chock i det läget att upptäcka att man utsatt sig för nånting, det är snarare en kalkylerad risk skulle jag vilja påstå.

Jag tycker det är fel att Findus feldeklarerar sina varor. Men jag tycker också det är fel att vi som konsumenter inte är mer noggranna med att kolla ursprungsmärkningen på vad vi stoppar i oss. Jag köper bara svenskt kött- Dr Evil har fattat läget, däremot är han fortfarande för jävvla klantig med att kolla när han köper pålägg eller färdiga t ex köttbullar (som jag ju ändå inte äter, men barnen gör) och så slutar det med att jag får äta ost i en vecka på mackorna för att jag inte ens kan svälja den tyska salamin utan att må illa. Jag brukar slå till varje gång min jägarpolare har kött till salu- en jägare jag vet är duktig, han skjuter bara saker när han är nykter och han träffar, varje gång och på rätt ställe- och det kanske är dubbelmoral men känns i alla fall bättre att veta att min mat åtminstone levde fri och dog lyckligt. Men bättre än så är jag inte själv heller- dock, banne mig att jag köper dansk fläskfilé och undrar varför det luktar stress när jag steker det!

Och för att sprida lite länkkärlek så bloggar Apan på matfusktemat idag, och Suzan tänker alltid på vad hon stoppar i sig och gör sitt bästa för att vi andra ska göra det också. Läs och begrunda!