Vår är knallgrön ögonskugga

Igår var det vår med nyfärgat jätterött sprethår och knallgrön ögonskugga och jag var på gott humör hela dagen (men bilderna på det blev kassa och förmedlade inte det alls, så jag ska bespara er dem), idag är det snöstorm med äggröra och rökt lax och raggsockor.....

Och så bakade jag espresso- och chokladcupcakes igår med enligt det här eminenta receptet. Eller ja, jag gjorde dem äggfria så istället för ägg+filmjölk tog jag enbart matlagningsyoghurt istället, vilket blev fantastiskt. Men min man är ju tyvärr sockerjunkie av Guds nåde? Han får liksom en blick, han blir nästan manisk, han darrar lite på handen och han tuggar som en hamster gör när den får nåt riktigt, riktigt gott. Runt, runt i köket travade han som en äggsjuk höna.

QfE: men jag SKA lägga på glasyren, jag måste bara gå och kissa först?
Dr Evil- darrande och ivrig: Är du säker på att det verkligen är ett nödvändigt moment för att färdigställa bakverken? Kan du inte lägga på glasyren först?

Japp. Exakt såååå mycket sockerjunkie är min man.

Too stressed for success

Gårdagen lyckades jag tappa en matlåda på fotknölen så jag fick en stor svullnad och ett blåmärke. Hur, jag bara undrar HUR, why but O why, kan man lyckas med nåt sånt? En matlåda? När jag stängde skåpet efter att ha tagit en ny klämde jag fingret så det numera är buckligt. Say no more. Sen hjälpte jag Molla packa inför hennes hemlig-ort-trip med farmor och farfar. Hemlig som i jag vet men inte hon, och hjälpte som i vrålade ut ironiska påhopp för att ungen gör mig galen!! Å andra sidan är inte hemligheter och ADHD inte en bra kombination, så det vore kanske smartare att vråla på hennes farfar som envisas med att hålla knipa ankomstorten ända fram till flygplatsen *men det gör jag inte. Vill bara förtydliga det. Oavsett vad jag tycker om X-man så är hans föräldrar toppen och jag gillar dem skarpt!*

 

Till slut fick Molla nog och gav mig en ansiktsmask. Se ovan. 1-0 till Moll.

Jag vet- jag startar upp en ny sekt... jag menar diet!

Coolt. Om man skippar allt socker, powerwalkar tre gånger i veckan och gymmar ett par gånger på det, samt äter Fredrik Pauluns egen LCHQ-müsli går man ner i vikt. Där ser man. Just det- man måste döpa dieten till nåt med. Det är viktigt. Och copyrighta det. Och säga att det är ett unikt sätt att förhålla sig till kost eftersom halvfabrikat inte är ok. Och att man kommit på den här omvälvande sanningen helt själv. Joråsåäre. Vilket nytt, fräscht grepp liksom!

 

När jag var liten sa min mamma att jag inte fick köpa Kalle Anka-tidningar eftersom det fanns feta farbröder som blev ännu fetare av att lura barn på pengar (detta gällde inte enbart Disney, det var applicerbart på ganska många områden) Ibland undrar jag om inte Fredrik Paulun är mitt vuxenjags variant av den feta farbrorn?

Snåljåp is my middle name

Åt en fantastisk frukost med äggröra och rökt lax, massor gott kaffe och en näve huvudvärkstabletter. Kanske, men bara kanske, kommer jag känna mig nästan som en människa idag. Eller nja. Igår satt jag och mer eller mindre glodde på samma uppgift i  6 timmar. S E X  T I M M A R! Jag fattade verkligen ingenting, det var som om det hade handlat om att bryta ned en matematisk formel det tagit en astrofysiker tre dagar att sätta upp, och jag skulle få den lättläst och säljande nog att funka på baksidan av ett mjölkpaket. Och det går ju inte direkt i en handvändning. Typ så väck i pallet känner jag mig just nu?

 

Igår skippade jag- skippade som i sköt upp en och en halv timme- tråkgrejen med att laga mat och tog istället med mig Dr Evil på en promenad. Vi hittade faktiskt ett ställe vi kan tänka oss att bo på? Eller ja, de har ju inte byggt klart än, det är väl sisådär en två år kvar, och vi kan räkna med att Mumlan flyttar om tre och då blir vår nuvarande lägenhet helt plötsligt lagom stor *och fortfarande väldigt billig* så EGENTLIGEN ska vi väl kanske slå det hela ur hågen. Eller inte. Eller jo. Vi får se. Jag gillar att både kunna bo i stan, ha sommarstuga på landet med fortfarande cykelavstånd men att fortfarande inte lägga mer än ensiffrigt före alla nollorna på de sammanlagda utgifterna för det? *sug på DEN ni Lyxfälle-Charlie och Mattias!*

 

Hur mycket kan ni tänka er att betala för att bo? Var ligger smärtgränsen? Vad är det ultimata boendet värt?

JAG menade det i alla fall som en komplimang?!

Jag har just talat om för min chef att han använder samma slags meningsbyggnad som Yoda gör. Så här i efterhand kanske det inte var helt begåvat- trots att jag avsåg det som en komplimang.

 

Vi får väl se om han beviljar den där semestern som vi inledde konversationen om.

Det var bättre förr

Jag pallar inte sommartid. Jag gör det bara inte. Eller för den delen vintertid- det är det här med omställningen som inte går bra? Och ja- jag VET att alla andra också tycker det är jobbigt. Sisådär första morgonen är ju hemsk ju! Man är så TRÖTT första dagen! Men jag är sån här i en vecka.... eller två. Eller upp till en månad förra hösten. Det är möjligt att jag kan verka som en ung pigg ärtig revolutionär *håll bara med är ni snälla. Jag är inte på humör till nåt annat* men mentalt är jag en en knarrig farbror som vill ha det som det alltid varit, dricka kaffe på fat, ha tofflor på fötterna och lyssna på P4 i bakgrunden medan jag muttrar över ledarsidorna i morgontidningen och konstaterar att allting var bättre förr. Sån är jag. Sånt mår jag bäst av- att kasta om tid och rum är i sanning inte min grej!

 

Så idag är jag bakfull. Eller nja, det är jag ju inte egentligen, trots närvaro på AW igår drack jag enbart mineralvatten och jag var hemma kl 19, varvid jag åt vegetariskt och tog en stärkande promenad *inser ni nu på vad jag grundar mitt påstående om att jag är en konservativ farbror?!* och låg sen i sängen 22.15, men det hjälper inte, jag mår som efter en bättre utekväll i alla fall?

 

Som jag brukar säga. Det var bättre förr. När det inte var sommartid. 

Och nu till nåt betydligt mer ytligt

Det här lipbalmet är det i särklass bästa ever made. Så ni vet om ni träffar på det nån gång.

Och nej- jag vill inte höra att "tihi, måste vi prata feminism i alla lägen"!

Jag är en allt-eller-inget-människa. Hälften av de kilon jag gick ner, är tillbaka på min dvärgakropp igen efter införandet av genensam bil i hushållet *det faktum att förut cyklade jag till jobbet i princip varje dag, ca en och en halv mil om dagen- 6 mil till Mårrans land är liiite för mycket så nu åker jag buss, det sätter sina spår helt enkelt?* Detta tillsammans med noll inspiration till att överhuvudtaget försöka anstränga sig med matlagningen *återigen är problemet Mårrans land: vår familj består av två tonåringar och två pendlare?* gör att läget helt enkelt inte är ok? I helgen försökte jag googla fram någon slags veckomatsedel, och fick fram ett förslag som syntes ganska ok, till jag lusläste och insåg att vi isf skulle äta bönor varje dag i nån form i en hel vecka... Helt ok för min del, men vi är ett par till i hushållet? Sen slog det mig: min kära bok. Min underbara, fina, färdiga, smarta bok med veckomenyer fixa och färdiga och skitgoda! Så nu är det 6 kilo på 6 veckor som gäller igen! Och skitsamma om jag går upp hälften igen? Om jag går ner 10, upp 5, sen ner 6, upp 3, så har jag ju ändå minskat sammanlagt 8 då? Vilket är otroligt mycket bättre än inget alls!

 

I helgen räfsade vi sommarstugelöv, vilket var bra träning för en ovan stadsbo? Samt putsade fönster, som redan nämnts. Samt åt glass- vilket jag inte ens tänker ha ångest för, 6k6v or not, den mensvärken jag hade i helgen har jag inte haft sen jag hade eftervärkar efter Molla för 13 år sen! Satnam Hakuna. Jag vaknade kl 22 i lördags kväll av att jag svettades floder av en skållhet vetekudde i mellangärdet och en Mumla som kommit hem- bara det faktum att jag somnar innan hon är hemma är oroande nog tycker jag- och ville kräkas, gråta och krypa på golvet. Dagen efter googlade jag bra tips och fick då upp ett helt fantastiskt råd från 1177.se: Det kan hjälpa om man drar upp knäna mot kroppen.

 

Nu är ju inte det här någonting jag drabbas av varje månad längre, men jag gjorde i tonåren, och jag vet att det finns många kvinnor som fortfarande har det så här en gång i månanden i ca 4 dagar varje gång. Ponera detta: Om män varje månad försattes ur "stridbart skick", om de hade så ont så de inte kunde gå till jobbet, kräktes när de klev ur sängen, svimmade av smärta och blödde som stuckna grisar, hade det då funnits ett preparat som lindrade, förmodligen till och med botade, denna åkomma? Eller hade de uppmanats av sjukvården att "dra upp knäna mot kroppen så känns det nog bättre"? Jag tror inte det.

 

Man kan tycka vad man vill om debatten om hen, löneskillnader, könskvotering, sexuella trakasserier, ojämlikhet i hemarbetet, etc etc etc, men det finns ett område där kvinnor är otroligt eftersatta och det är vården! Generellt sett så forskas det inte om kvinnor, det forskas inte om kvinnors åkommor och det forskas framförallt inte PÅ kvinnor! Och det är faaaan inte OK!! Jag betalar lika mycket landstingsskatt som en man gör, då vill jag att lika mycket forskningspengar viks till min vård, att jag får vård efter mina förutsättningar och att jag får rätt vård anpassad efter det faktum att jag faktiskt inte är av samma längd, vikt, mått, hormonnivå som en 18-årig manlig värnplikt. Faktiskt. Och min mensvärk kanske inte är viktig i långa loppet, men den ger mig en skrämmande insikt om vad som skulle kunna hända när/om jag får en hjärtinfarkt. För den behandlingen utgår från män. Det vi vet om ADHD utgår från pojkar. Stroke drabbar heller inte bara män, även om man kan tro det. Fibromyalgi däremot är ju en s k kvinnosjukdom, så den är ju mer svårdefinierbar (och kallas dessutom för kärringsjuka i folkmun- bara det!) Och vad gör man åt fibromyalgi? Ni som är drabbade av det kanske kan fylla i här, jag vet ju-dessbättre inte, får jag skamset säga- inte, men vad jag hört möts dessa kvinnor ofta av ganska mycket oförståelse.

 

Detta är Sverige 2012. Och vi räknas fortfarande inte.  

 

 

En sån karl

Jag fick ge upp. Vardagsrumsfönstren fick Dr Evil ta. Det går inte att ställa en stol i en mjuk soffa har jag konstaterat *ja- PRECIS så kort är jag!*

Nu har jag istället mensvärken from hell, och Dr Evil är förlåten precis allting i hela världen eftersom han köpte hem dubbla burkar Ben&Jerrys igår.

I really really löööv Dr Evil. Samt Ben&Jerrys.

Jag är ju för helvete dvärg?

En stor anledning till att korta kvinnor skaffar sig långa män är, förutom att bättra på genbanken för sin avkomma, att de ska slippa putsa fönster hemma.

Om det fungerar?

Nä. Inte det minsta.

Det lurar en sol bakom hörnet

Idag ska jag vara mindre gnällig än igår....om inte annat har jag ju just nu "förmånen" att hela tiden få nya intryck som sätter skitsaker som regn, magont och tidiga mornar i ganska irrelevant dager. För att sätta en gammal klyscha på kartan så här på morgonkvisten, ska man nog vara tacksam för varje ny dag man vaknar och mår bra helt enkelt? Är det dessutom sol ute och man får dricka morgonkaffe med sin kära ska man bara hålla käften och hylla sin Skapare!

Sitter på bussen mot Mårrans land och väntar in Campadrekampanjen.... Jag har just nu problem att kommentera hos i princip alla? Men så ni vet: jag läser, skrattar, begrundar och tänker på er, min telefon vill bara inte vara med och bekräfta det. Ok?

Onsdag, sol, jag hoppas ni sovit gott och har en god lunch att se fram emot- själv tänker jag inta obscena mängder gorgonzola och sallad!- och krama nån ni gillar idag! Lova det!

Feeling Good - Muse

Eller kanske än mer passande

Radio Nowhere - Bruce Springsteen & The E Street Band

Är det tisdag så är det

Welcome Home, Son - Radical Face

Klimakteriet med stormsteg

Säga vad man vill om Mårrans land, men de jag jobbar närmst mot är väldigt trevliga människor. Jag skulle tro att de är ungefär i min ålder, med en dipp ner mot kanske.... 8 år? Men ALLIHOP HAR SMÅBARN?? Fatta hur gammal jag känner mig? Dock kan man stillsamt konstatera att det är ungefär samma issues på små och stora barn, det är bara anledningarna där bakom som varierar, t ex matstrejk, trotsåldrar, nattvak och diskussioner om huruvida overallen ska på till dagis/varm jacka istället för klädsam bolero på busshållplatsen trots att det finns snygga killar där. Typ så? Men i alla fall? I´m fucking ancient.

Idag ska en kille ha bäbisfika, dvs vi ska fira att han fick en söt liten Elin för två månader sen. Själv funderar jag på att ha klimakterietårta. Undras hur många som skulle trycka Accept på den kallelsen liksom?

Kräks lite stilla för mig själv

Tro mig. Ni vill inte ens veta hur äcklig den här var. En ledtråd: lika äcklig som den vegetariska gratängen från senaste numret av Wellness.
Man kan nog lugnt konstatera att det här inte var en av mina mest kulinariska dagar....

Den ultimata lösningen

Tänk om jag ändå hade dessa…. Jag behöver inte ens fylla dem med godis. Med ett Muminpåskägg slutar alla filmer bra, man är aldrig trött/utmattad/död en måndagmorgon och det är inte lika långt till Mårrans land. Så det så.

Min vackra, kloka man

Han är inte bara snygg min kemistman- han är förbannat klok också!

I Nyhetsmorgon i morse medverkade en s k trädgårdsexpert (bara den titeln liksom! Har hon den på sitt visitkort med? Cooooolt!) och rekommenderade än det ena, än det andra för att göra våra trädgårdar vackrare, ta bort mossa, gödsla gräsmattor osv. Dr Evil såg bekymrad ut. Han har under flera år varit med i ett europeiskt projekt där man försöker hitta alternativ till miljöfarliga ingredienser i den vara han utvecklar.

- Allt det hon räknar upp är i förlängningen är bra på kort sikt, men ger långtgående effekter för hela ekosystemet. Det är klart det blir vackert för stunden, men varför kan man aldrig tänka mer än en sommar bort? Sen då?

*Sen bytte vi kanal. Där visade de årets smycketrender- aluminium! Dr Evil pannrynka blev ännu djupare- hemma hos oss använder vi inte ens aluminiumfolie till maten!! Kan vi enas om att vi INTE hakar på den trenden? Oavsett hur snyggt det är?*

Yo yo gangstas wazzup?

Efter att ha suttit hela dagen igår med ett stenhårt bältesspänne rakt in i kvinnomagen, blir det idag Pleasejeans för hela slanten, och eftersom de är minst sagt generösa i storlekarna har jag ett rejält häng! Eller som mina samåkningsroomies konstaterade: Sjysst stajl QfE- kan inte vi få bli dina biatchgangstas? Detta var efter kommentaren *vi hade missförstått varandra lite i morse och missat den vanliga mötespunkten, så det blev lite irrande i grannskapet* en timme tidigare: Det är så himla bra att leta efter dig. Det är liksom inte som att leta efter nån som är lagom 1.70 lång, har lagom svart jacka och lagom vanlig frisyr- vi hade inga problem att se dig ialla fall! *jag väljer att tro att det beror på min knallröda skinnjacka matchad med lila Converse och att jag var uppflugen på en rosa cykel med cupcakes på. För inte kan det vara nåt av mina fysiska attribut, typ brist på längd?!*

 

Jag har legat lite lågt den här veckan. Det är lite stökigt i livet ibland.... Ni vet som när man ser en film och den bara är för jävvlig, och till sist överväger man att stänga av trots att man vet att den förmodligen slutar lyckligt, typ Hotell Rwanda om ni sett den? Nu kunde jag aldrig stänga av just den eftersom den ingick i den kurs jag gick under avsnittet Folkrätt, men principen? Så är det nu. Jag vill egentligen stänga av filmen, jag vill inte se mer. Även om det slutar bra sen- det är faaaaan en skitdålig film och nu får  det vara bra!! Men det går ju inte.

 

Idag är det dock fredag! Lite kyckling, lite efterrätt, lite soffhäng- vi använder vår soffa alldeles för lite? Eftersom barnen aldrig är sams tillräckligt länge för att sitta tillsammans och göra nånting i vardagsrummet, är de oftast bara där en i taget och hänger då i ett och samma hörn. Samma hörn slåss jag och Dr Evil om de få gånger vi sitter där. Och vi har en GIGANTISK soffa med plats för 8-10 personer? Men alla använder samma hörn- ett hörn som nu börjar bli ganska slitet i tyget! Tips från coachen: köp inte en orange soffa till en familj som använder mycket jeans. Det blir lite solkigt....

 

Men nu jobbar vi. Och sen går vi hem. Och har fredag så det stänker om det.

 

Thank you for listening, over and out.

Ollejävel

Han gör det så svårt för mig ibland.

Ojojoj

Med risk för att bli nåt slags slagträ i LCHF-debatten måste jag dessvärre meddela att en sallad gjord på färsk broccoli och blomkål indränkt i senaps- och balsamicovinägrett tillsammans med laxfilé räcker mer än nog för att försätta en medelhungrig dvärg i paltkoma. Herreminje!

 

Kan meddela att halloumi går alldeles splendid det med.

 

 

Puckon i vardagen

Tisdag, klockan är 07.15 PIIIIP och jag är redan uttråkad. Men ikväll ska jag träffa Mrs Metal- wiiii!

 

Läste en artikel i helgen om André- sicken kille?! Entreprenörsanda är bra. Det är toppen att det finns såna människor. Men efter att ha levt med X-man ett antal år är jag starkt allergisk mot människor som inte bara missar konsekvenserna för egen del, utan även ställer till det för andra? Jag VET att André är en av våra största upptäckare och vi bör hedra hans minne och to boldly go where no man has ever been before och blablabla- kan vi bara enas om att mannen är en klantskalle?

 

Strindberg: André... är du säker på att vi faktiskt kan åka flera dygn?

André: Jahadå! Vi kan åka i en hel vecka!

Fraenkel: För ballongen ser rätt slak ut?

André: Va? Vad säger du? Jahopp, där ser man. Men det blir säkert bättre bara det blir lite sol ska ni se!

 

André: AAAAAAAAH vi tappar höjd!!! Vad ska vi göra?

Fraenkel: MEN FÖR I HELVETE SLUTA HIVA UT BARLASTEN VI BEHÖVER DEN! Det är ju du som räknat på det här?!

André: Juste.... sorry....

 

André: Kom igen grabbar, vi äter en isbjörn!

Strindberg: Alltså.... jag tror inte man ska äta isbjörn. Det är trikiner i dem.

Fraenkel: Jag håller med? Det är faaaaan inte nyttigt med isbjörn?

André: Tsssss... jag är praktiskt taget uppfödd på isbjörn- smakar som kyckling!

 

Strindberg: André, André, jag mår inte bra!

André: Ta två albyl och ring mig i morrn.... Sluta gnäll nu Strindberg, lite botulism och arktisk kyla har väl ingen dött av?

 

Joråsåatt. Som sagt, att ha med obotliga optimister att göra kan vara jääääkligt jobbigt. Jag kan ha tappat koncepterna igår lite. Odd Molla kom självbelåtet ut från sitt rum med ett nöjt flin: Jag hälsade pappa från dig mamma att han är ett jäkla pucko. Så han vet. Och så slapp jag säga det själv då också.

 

* Hur det gick för André, Strindberg och Fraenkel? Nja, sådär. De strandade på packisen tämligen omgående och fick för sig att de skulle promenera till bebodda trakter...Först dog Strindberg, sen dog André och sist dog Fraenkel (som egentligen inte ens skulle följt med). Det finns ett antal teorier om hur de dog, men det som anses mest troligt är botulism pga dåligt diskade kärl alternativt trikiner från isbjörn.

Tillfällen jag inte tycker tekniken gått framåt

IIIIIK! Man inser att smartphone, touchskärm och en vana vid ständig tillgänglighet kan vara vådlig när man istället för den Blocket-annons om Minimarket-skor man tänkt sig att titta på istället klickar sig in på match.coms annons från en Thorsten Flinck-stirrande 58-åring (enligt egen uppgift betydligt yngre) med uppknäppt skjorta och för mycket hårgelé *bara hårgelén ger en hint om att hans aktiva era var 1983-1989* som kallar sig Hot Stuff. Helt plötsligt förstår jag min mammas aversion mot teknik och datorer...

 

Jaja. Nu är jag vaken i alla fall. Samt blind på bägge ögonen.

Det går åt rätt håll

Det är  svinottetidigt, jag sitter på Mårrelandsbussen och det är ljust ute och jag ser ärtgröna vårgräsmattor! Idag fyller Dr Evil år och idag tänker jag inhämta solljus på lunchen. Så det så!

Bra försök

Jag nämnde i lättsam ton för min svärmor "jaaaaaa jag har ju gått upp så rysligt mycket i vikt, jag håller mig ifrån kakfaten för tar jag en kan jag inte sluta, jag låter bli det helt och hållet istället för säkerhets skull"

Hon log sitt vackra rara leende mot mig *jag älskar verkligen min svärmor! Hon är så långt från den klassiska mardrömmen man ofta hör om som det bara går, snäll och omtänksam och jätterolig.* och säger: "Du är så duktig och stark. Tänk att du klarar att låta bli dagarna i ända? Och  så himla praktiskt, då har du ju råd att unna dig såna här dagar när det är kalas med!"

Jahopp. Där rök de goda föresatserna all världens väg. Jag får helt enkelt offra mig och äta kakor idag. Ska bara ut och gå en mil först.....

Over and out

Igår gjorde jag Suz, taget av Monstermallans, fantastiska low carb-onara med vitkål. SANLÖST god! Sen jagade vi skor till Moll- hennes första par högklackade och hon var så lycklig så hon nästan grät- handlade mat, åkte hem och städade och jag var så trött så jag nästan grät från klockan 18. Wiiii! Not. Och då, klockan 22.30,  gav sig Dr Evil ut och löpte?! (Alltså sprang... joggade... sprintade... ni fattar. Alltså inte löpte som i hankattsbemärkelse- då hoppas jag att han stannat hemma!) Det är sällan jag känner att jag bara vill ligga helt stilla, tyst och bara kramas, men igår var i sanning en sådan dag.

 

Nu sitter jag och dricker Yogi kanelte (ska visa er min samling av Yogi Tea-citat nån dag!) och väntar på att alla system ska starta upp.... tänk om jag kunde lägga all tid som jag nu bara väntar på att IT-grejer ska funka och gå igenom alla säkerhetsrutiner till att jobba undan på mitt andra projekt, då tror jag att jag skulle kunna skippa en övertidstimme i veckan! Typ sånt som känns surt en fredag, när jag vet att när jag åker härifrån måste jag lägga en timme hemma på att jobba. *Nu gnäller jag i onödan. Säkerhet är bra och en timme är bara en timme. Problemet just nu är nog mest min egen inställning* Det är ett roligt uppdrag, bägge två, det är bara att det ena av dem är placerat i Mårrans land med restid på två timmar om dagen samt en hel del utmaningar, så jag är trött och less i stort sett hela tiden numera.

 

Live First dress är såld till Hornsgatans vackraste Ros- hon var snabb på mailen där=) Ikväll packar jag väskan och drar till svärföräldrarna. Långa promenader, sovmorgon, god mat och kakfaten from hell *för min ståndaktighet vill säga- kakorna är alltså inte äckliga utan fantastiska, det är lite det som är problemet....* Thank you for listening, over and out!

Live First Dress, stl 2, till salu

Den här lär jag aldrig använda... jag gillar helt enkelt inte omlottgrejer?!



Live First Dress (tror jag den heter) stl 2, chalk, jag har använt den två gånger trots att den är fantastiskt fin. I´m not just that into wrap liksom? Jag har alldeles för mycket tuttar för att inte se ut som en flicka som jobbar på saloon?

600:-, köparen betalar frakten om man inte vill plocka upp den i Linköping och bli bjuden på Oreos på köpet=)

mejlamia@gmail.com vid intresse!

Not that pepp really

Klockan är alldeles för lite och jag vill inte jobba idag. Det känns lite som att klättra ned i en saltgruva.

Återkommer med ljusare tankar senare idag- typ när arbetsdagen är slut:-)

Hoist That Rag - Tom Waits

Oreos! I mängder!

Gissa om jag kommer få kompisar..... Mitt Buzzadorpaket med Oreos har kommit! Nån som vill smaka? Men då måste ni fika med mig också. Ba så ni vet. There are no free lunches som Blond Beauty brukar säga.

Dagens sanning

Efter tips på Facebook är det ju bara att inse dagens sanning: idag är en dag att lyssna på Madonna jättejättehögt och dansa på stolen!

Varför? För att det är sol. För att det är halvtidsonsdag. För att jag kan.

Like A Prayer - Madonna

Woho liksom?

Dagens tevisdomsord! Jag fullkomligt älskar de här klockrena små citaten på Yogi Teas påsar:-)

Onsdag, halvtid, oresonligt sugen på snus sisådär nu tre år efter att jag slutat, liten matlåda idag så jag plockade med mig en rejäl bit brieost som mellis, sköna mjukiskläder för det kände jag för idag och väl på jobbet kom jag på att jag har ju viktigt möte idag! Jag får skylla på att det är casual wednesday eller nåt.

Nu jobb. Tills nästa omstart av datorn iallafall-det dröjer nog inte alltför länge:-)

Jordgubbar i mars

Igår kväll var helt fruktansvärd.... stressa hem från bussen, handla på vägen, ned med grejerna i tvättstugan, laga mat, äta mat, jobba, underhålla tvättstugan, prata med mina barn i 20 minuter- helt sjukt- ut med djuret, duscha och göra i ordning matlådor och jobbgrejer, lägga fram kläder, i sän kvart över elva och idag ringde klockan kvart i fem.... När jag var själv med tjejerna var VARJE kväll så här? Hur orkar man? Hur gör föräldrar som har små barn som är ensamstående *jo jag har ju varit det.... men jag minns det inte och nu kan jag för mitt liv inte fatta hur jag klarade det! Om det är så här svårt med stora, självgående och väldigt duktiga barn, hur var det då när de var små? Snacka om förträngning!*

 

Men nu är jag lite mer i fas. Ikväll ska jag försöka träna afro med min äldsta dotter. I helgen åker vi till fina svärisarna- som ska få äta taco för första gången i sina liv! Min svärmor är alltid så avundsjuk på hur duktig jag är på att laga mat och komma på så många nya saker- den lilla ynka detaljen att mina barn gladeligen skulle äta hennes stek med sås och rostad potatis, köttfärslimpor eller stekta kyckling sju dagar i veckan hellre än mina vegetariska canneloni, halloumiexperiment eller vitlöksorgier missar hon totalt. Eller vad sägs om Odd Mollas klassiker en helg där för ett par år sen: Jaha... bäst man äter ordentligt nu då, för när man kommer hem får man svälta igen! Jag hoppas på sol, långpromenader och sovmorgon!

 

Apropå mat är jag väldigt emot mat som inte är i säsong.... jag köper helst inte ens citroner på sommaren, men kunde inte motstå jordgubbarna på Netto igår! Och de var faktiskt goda? Jag hade en stor i salladen, och så åt vi resten bara som de var på kvällen. Och tänka sig, min cykel står parkerad precis utanför Netto idag igen! Det kanske blir fler jordgubbar, vem vet=)

 

Ha den bästa av tisdagar hörrni! Thankyou for listening, over and out.....  

Vikten av att komma ihåg

Nej, det funkar inte att tänka "nej men jag behöver nog inte kissa innan jag åker." Jag var i visst behov redan innan bussen kom. vid det här laget är jag i stort behov. Hur lång tid jag har till jobbet? En timmes buss. Hur mycket kaffe jag drack i morse? Mycket.

Men annars så: Feeling Good - Muse

Ooooo hur kul var inte detta!

Too di Boo, tjejen med världens bästa karma, har inspirerat Tintin Style till en tävling där man kan vinna den här fantastiska sjalen- Tornado Square Scarf från Odd Molly!

Regeln är att man sätter ihop sin egen personliga favvisoutfit från Tintin! Och how fun is inte det här- som när man var liten och lekte med klippdockor ju!!!

Ok. Då börjar vi!

Röd skinnjacka- bästa vårplagget för i år enligt mig! Det här råkar vara en Jofama.
Campomaggio. Say no more.

Chillnorway Cabezo top *äh-häls-kar grönt!*
Prime Boots *GROOVY baby!*


Dondup Holly *och tänk svarta strumpbyxor också!*

Hur kul som helst. Jag har suttit och lett brett i en halvtimme nu! In och tävla med er!

Ni ser helt rätt

Oreocheesecaken var fantastisk. Dr Evil åt halva själv. Sen hittade han skumtomtar för 3 kr påsen. Och ja- ni ser rätt. Det ÄR en hel plastpåse full.

Vem som är den tjocka av oss två? Vem det är som gått upp fyra kilo på att sluta cykla men i övrigt sköta sig bättre än en fotomodell på utlandsuppdrag med en släng av salmonella? Jo det är jag det. I rest my case.

Sunny sunday

Låång *nåja. Men en och en halv timme i alla fall!* promenad i solen. Snart Oreo-cheesecake hos Skitsyster d y- nämnde jag att jag gått upp 4 kg sen jag köpte Fantomen? Eftersom jag inte cyklar måste jag hitta nåt annat bra sätt att röra mig....

Myser runt i velourtunika, strumpbyxor och bara är. Letar resa- kanske man ska vara klyschig och åka till Cypern eller nåt- surfar bloggar och skulle vilja läsa DN men orkar inte gå och köpa den. En toppensöndag helt enkelt!



Det här ska jag äta i morrn tror jag- auberginerullar med halloumi och tomatsås! För ni har inte missat att det är Meatfree Monday va?

I'm just dancing on my own

Smekmånaden är tydligen över.....

Dr Evil vill göra slut med mig. I princip. Han menar att en 140 cm säng är för liten för en fullvuxen man om den ska delas med en dvärg, tre katter och en förvuxen 30-kgs valp. Jag är förkrossad! Vad menar han? Är inte vår kärlek stark nog, eller vad är problemet? Jag anar ugglor som får kläder....

Så dagen har ägnats åt att hitta ny säng! Nån som varit inne på Sova nångång? Ingen fara, det behöver man inte ha varit. De flesta har ju nån gång i sitt liv varit på nåt sunkigt hotell med sängar som ser ut att komma från det forna 80-talet alternativt andra sidan järnridån, komplett med vägglöss och allt. Ungefär SÅ såg alla sängar ut där! Å andra sidan har jag bevisat en gång för alla att jag inte har nån smak, ty de lakanset Dr Evil fick från sitt jobb för två jular sen och som jag dömde ut som "skittråkiga, typisk Mumlan-lakan, hon gillar allting som tappat all form av pigment, dem kan barnen ta!" insåg jag idag var två Lexingtonset. Ooooops.....

Ikväll blir det Andra Chansen med Blond Beauty, Öststatsbeauty och Iron Lady. Coooolt. Jag iordningställer just nu en key lime pie special. Samt har köpt bubbel. Samt har ångest för vad jag ska ha på mig.

Counting the cattle - DAD

Är det konstigt att man längtar bort nångång?

Ja kanske, när man sett den här utsikten. Och just nu längtar jag ju inte bort, men hem.

Jag har upptäckt att jag har svårt att prata med snygga människor som jag inte känner? Jag blir på nåt sätt bländad, jag kan nästan inte titta på dem? Skumt. Vet inte om det tyder på dåligt självförtroende eller mindervärdeskomplex eller vad det är, men på nåt sätt blir det som att försöka titta rakt in i solen..... Det är inte nödvändigtvis det motsatta könet, det är alltså inte attraktion jag menar *även om jag minns just exakt samma fenomen från första gången jag träffade Dr Evil!* utan bara.... liksom I'm not worthy?

Iaf. Sol. Lite värme. Åka hem. Gårdagens mjukglass (Långa Farbrorn och jag byggde mjukglass på Jensens Böfhus!). Fredag i morrn. På det hela taget är det ganska bra?