Hösten knackar på

Det känns lite sjukt att jag går upp innan solen om morgnarna..... nu börjar min favoritårstid annars. Långa, krispiga dagar med gul sol och lite dis i luften, massor av färger och sparka igång nya grejer och projekt. Men just nu, just i år är jag så himla trött? Jag är så trött så jag inte ens hör vad folk säger, jag måste lägga mig ner och vila när jag kommer hem från jobbet för att orka laga mat och en kvällspromenad är inte ens att tänka på- jag skulle somna stående mot en tall?! Drygt en månad kvar i Mårrans land, sen är det här över. Hoppas jag- jag har ju noggrannt och väl klargjort att är det inte slut med brukstillvaron vandrar jag vidare, så det vore nog på sin plats att börja scanna annonserna efter ett nytt jobb, just in case liksom även om jag helst behåller mina nuvarande visitkort och reklampennor som numero uno:-) Den saken får dock bära eller brista- jag kan ju inte gå genom livet sovandes som en lullig koala liksom?

 

Men igår tränade jag dock, ett grymt afropass ihop med Mumlan *efter en powernap skall tilläggas:-)* Idag ska vi köra body pump, Mumlan skall ha maten klar när vi kommer hem så vi inte tappar tid på det. Molla har dragit till sin fader, vilket var det bästa för alla parter just nu. Hon tog ett dramatiskt tonårsfarväl och fick minsann se om hon NÅNSIN kommer hem igen. Joråsåatt. Tänk förr i tiden när barnen flyttade hemifrån när de var 12 för att tjäna piga nånstans- det var minsann tider det! Torsdag är det jobb på hemmakontoret från arla morgon till sena kväll, helgen är det flytt hem till lägenheten igen- vilket har sin charm det med?

 

Ja. Det är nog så att hösten är här på riktigt. Det är trots allt lite mysigt, visst är det väl?