Zumba..... nja......

Igår var jag på zumba. Det var även SSS- Snygga Smålänningen Sannibus. *poängteras bör att vi inte var på samma pass- vi råkade bara besöka zumba för första gången på samma dag* Och vi hade inte alls samma upplevelse? Sanni Bus ÄLSKADE zumba. Jag tyckte inte det var kul alls? Men alla andra älskar ju också zumba, det är verkligen bara jag som inte inser charmen i det??

Till att börja med så var det en fantastisk instruktör. Ingen skugga må falla på henne, hon var jätteduktig. Jag tror - vet- att problemet ligger hos mig.Förmodligen så beror det hela på att jag är allergisk mot allt som är "fint", dvs seriösa grejer; att dansa fint, sjunga fint, ställa till en fin middag, klä upp mig för galamiddag, etc etc. När folk sjunger fint börjar jag skruva på mig. När jag ska på finare tillställningar tar jag absolut på mig glittriga sidenklänningen, tyllunderkjol och gärna långa handskar- men jag kompletterar med tvärrandiga strumpbyxor. När jag ska på fin middag tycker jag det är jättejobbigt att hålla ordning på besticken och jag brukar få be Dr Evil att han sparkar mig på smalbenet om jag börjar prata kroppsvätskor maniskt för att jag är så nervös. Född i en farstu helt enkelt??

Och när nån säger åt mig att känna mig sexig och ta vara på puman inom mig samtidigt som jag står i träningsbyxor i en lokal med hundra stycken andra blir jag lite full i skratt? Och att åla mig och göra små finstämda rörelser med fingrarna? Jag blev svettig- ja. Det var jobbigt- ja. Det var kul- not. Afro änny tajm, jag leker gärna elefant på savannen och skakar rumpa med en imaginär kruka på huvudet, men zumba igen: nej tack.

Hur det känns idag? Lite stel i ena vaden, that´s it. Ikväll ska jag banka skiten ur *läs: bankas skiten ur av* Skitsyster d y. Det är mer min melodi!