Idag är mina pipes ganska plugged om man säger som så... men jag mår bra. Jag jobbar hemma för att inte snora på folk, eller rättare sagt: hade tänkt jobba hemma. Jag har en väldigt förstående chef nämligen, vi ska ha ett lunchseminarie idag som han glömt meddela mig att a) vi skulle ha det och b) jag skulle hålla i det. Så nu håller han i det, jag ska bara vara sidekick, säga smarta saker och sticka in exempel från verkligheten. När jag träffade honom igår stirrade han på mig med vild, upprörd blick:
- Varför är du förkyld?!
- Öööööhhh... högst troligt för att alla andra är det också? Typ hela min släkt är däckad.
- Men HUR kan du vara SÅ förkyld- jag var inte alls lika förkyld!
- Jag ber verkligen om ursäkt.*ironi* Men jag mår faktiskt bra, jag är bara smittspridande. Jag jobbar hemma i morrn.
...vild blick...
... han famlande efter att inte säga fel saker....
- ... men jag följer med på seminariet. Om jag får skjuts dit vill säga?
- TAGET! Bra. Vi ses i morrn.
...och där försvann han. Förmodligen för att jag just nyst på mitt tangentbord. Och för att jag låter som om jag halsat en hela whiskey.
Och när jag mår så här är jag egentligen ganska nöjd med tillvaron? Dvs jag mår bra, men verkar sjuk, så alla tycker synd om mig, vilket ju är PRECIS den effekt jag alltid strävar efter. Mer medlidande till QfE helt enkelt!
1 och jag lät bli B&aJ. Jag åt förvisso melon med fetaost, men det gills inte, och sen åt jag en näve ostbågar på inspirationskvällen hos min frisör- men jag åt inte två nävar, eller en halv skål! Jag är så himla bra helt enkelt!
2 Och jag HAR en förstående chef. Faktiskt. Jag var inte ironisk. For the record.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Vassego, här är Pratpinnen!