tisdag 25 december 2012

Doften av brända lameller är en sann jultradition tror jag!

Julafton var mycket, mycket lyckad! God mat, fina presenter och trevlig samvaro. I och för sig, frågar man min familj så kommer de kanske inte riktigt hålla med om den där biten med trevlig samvaro..... En liten incident som kan hända den bäste kan man säga.

Min syster, där julafton skulle spenderas, bor i en förort. Fördelen med förorten är att det är stora trevliga lägenheter som är som gjorda för att spendera högtider i, men nackdelen är att det är ett begränsat antal parkeringsplatser? Det brukar jag lösa genom att ställa mig i en närliggande hage. Just igår hade det dock kommit en del snö, men eftersom jag kör en monster-Audi modell A4 Quattro, alltså komplett med fyrhjulsdrift och supermanmotor såg jag inte det som nåt problem, vilket Dr Evil gjorde. Den saken löste jag helt sonika med att FÖRST släppa av Dr Evil, och SEN parkera. Efter andra omgången fastsittandes uppe på vallen som föregick själva hagen, körde det förbi en traktor. Jag stannade traktorn och bad den trevliga ynglingen sopa bort den värsta ingångvallen, och sen tog jag sats. Så klart jag kom in!

Efter maten infann sig dock en viss efterkrank blekhet *som förvisso kan ha inspirerats av Dr Evils idoga frågande om "hur i hela jävla fridens namn kom du in DÄR? Hur mycket fast sitter bilen? Hur ska vi komma loss sen? Nej, det ingår INTE i Audis Assistance-försäkring att bärga bilen när man ställt den på en åker!!"* så Dr Evil och jag gick för att kolla hur fast bilen satt. Och det gjorde den ju.... ganska ordentligt. Vi fick skotta lite. Och lite till. Och puffa lite. Och ringa efter mer putthjälp. Och sanda lite- tip of the year, ha alltid med en påse kattsand i bilen, det är helt oumbärligt i vintertid!! Fast det hade ju inte jag..... min syster hade..... som jag fick låna- och skotta lite mer och putta massor. Sen kom vi loss! Visst är det härligt när man känner att man är en del av en stor gemenskap som alla hjälps åt mot ett gemensamt mål? Synd bara att inte alla- jag nämner inga namn, men det skulle kunna avse mina två systrar, mina svågrar, min bror, min mamma och min man- insåg storheten i den stunden?

Efteråt försökte familjen utröna hur det hela kunde hända, de hävdade nämligen att inte ens efter traktorns framfart var det möjligt att köra in i den där hagen. Dr Evils ständiga, uttröttade men väldigt tappra svar var:

- QfE är helt enkelt inte den bäste på att ge upp, det är nog mest det?

4 kommentarer:

  1. Lol!!! Klart man ska prova om man har en känsla av att det går:)
    Ska nog köpa på mig lite kattsand...;)
    Kramar och god fortsättning!

    SvaraRadera
  2. Jag vill bara tillägga att parkeringsplats fanns, men på hade envisheten hos kvinnan redan planterats =P men skam den som ger sig =P

    SvaraRadera

Vassego, här är Pratpinnen!